Ekonomidirektören om budgetarbetet: Tuffare tider väntar

Alla landets kommuner står inför tuffa utmaningar ekonomiskt. Webbredaktionen bad ekonomidirektör Jens Otterdahl Holm att förklara läget inför kommande års investeringsbudget.

Hur skulle du beskriva läget i landet i stort?
- Kriget i Ukraina skapar en stor osäkerhet med hög inflation, höjda räntor och åtstramning i penningpolitiken. Oron påverkar kommunsektorn på flera sätt med stigande kostnader och osäkerhet kring skatteintäkternas utveckling.

• Hur ser det ut för landets kommuner?
  - Precis som hushållen påverkas kommunernas ekonomi av ökade priser på livsmedel, el och drivmedel. Kommunerna får också ökade utgifter för lån när räntorna stiger. Dessutom gör inflationen att kostnaderna ökar i högre takt än skatteintäkterna och vi får högre kostnader för pensioner då de ska värdesäkras mot inflationstakten.
• Hur ligger vi till jämfört med andra kommuner?
  - Varberg står väl rustad att möta osäkerheten. Grundekonomin är god och kvaliteten i verksamheten över lag bra. Men vi har absolut stora utmaningar framför oss.
• Finns det något område där vi har det sämre förspänt än andra kommuner?
  - Ja, Varberg har större investeringsbehov än många andra kommuner. Det är på grund av att vi har så pass hög befolkningsökning. När vi blir fler behövs exempelvis fler skolor, förskolor och omsorgsboenden. Och när det byggs nya bostadsområden behövs det vägar, vatten och avlopp, men även platser att spendera fritiden på, såsom fotbollsplaner, parker och lekplatser.
• Okej, något mer?
  - Ja, bland annat när det gäller den demografiska utvecklingen. Vi i arbetsför ålder genererar skatteintäkter som ska räcka till övriga grupper. Grupperna som behöver försörjas ökar i mycket större takt än gruppen i arbetsför ålder. Varberg väntas ha ännu högre andel 85+ än riksgenomsnittet.

Kommer kommunens pengar att räcka till alla investeringar som behövs?-
- Nej, vi kommer att behöva investera mer än någonsin de kommande åren, ändå räcker inte pengarna för att möta behoven fullt ut. För att ha en budget i balans, och för inte behöva belåna oss mer kan vi behöva skjuta fram investeringar i tid eller lösa behoven på annat sätt.

• Hur väljer ni ut vad som ska prioriteras?
  - I förarbetet till budget 2024 och plan för 2025-2028 har lagstyrd verksamhet prioriterats i första hand, exempelvis skolor och omsorgsboenden. I andra hand sådant som behövs för att det lagstyrda ska kunna nyttjas, så som skolidrottshallar och cykelvägar till nya skolor. Sist kom övriga behov. Men det är kommunfullmäktige som bestämmer.
• Hur har prioriteringsarbetet gått till?
  - I april beslutade kommunstyrelsen om planeringsförutsättningar. Dessa gav nämnderna det investeringsutrymme som de har att förhålla sig till i det fortsatta budgetarbetet.
• Kan du ge något exempel?
  - Ja, 1 700 miljoner till förskolor och skolor, 240 miljoner till reinvesteringar i fastigheter och 220 miljoner till gator och vägar samt gång- och cykelvägar. Dessa potter måste nämnderna förhålla sig till i sina budgetunderlag som presenteras nu under augusti. Men slutgiltig fördelning av pengarna är inte klar förrän kommunfullmäktige har fattat beslut om budgeten den 14 november.