Investeringsrekord och besparingar samtidigt – hur går det ihop?

Det flaggas för att 2024 och 2025 kommer att bli riktigt tuffa - ändå väntas Varbergs kommun slå investeringsrekord under kommande år. Hur går det ihop? Webbredaktionen bad ekonomidirektören att svara och förklara.

Alla landets kommuner står inför ekonomiska utmaningar. Det osäkra omvärldsläget har fört med sig lågkonjunktur och inflation. Sveriges kommuner och regioner varnar för att 2024 och 2025 kommer att bli tuffa för alla kommuner. Det pratas mycket om effektiviseringar i verksamheterna, ändå väntas Varbergs kommun slå investeringsrekord under 2024. Hur går det ihop? Vi frågade ekonomidirektör Jens Otterdahl Holm.

Hur kan vi föreslå så stora investeringar i kommande års budget när vi samtidigt är i en ekonomiskt tuff situation?

- Som kommun har vi lagkrav på oss att erbjuda platser inom bland annat skola och omsorg. Varbergs kommun har en hög befolkningstillväxt. När vi blir fler som bor i Varbergs kommun behövs exempelvis fler skolor, förskolor och omsorgsboenden. Nya bostadsområden behöver exempelvis vägar, vatten och avlopp. Dessutom blir andelen äldre allt större. Vi måste investera för att kunna lösa vårt uppdrag.

Okej, men vi bygger ju skateboardparker, lekplatser och cykelbanor också? Det måste vi väl inte?

- Nej, det måste vi inte. Vi har haft en välmående ekonomi under många år och våra politiker har då haft möjlighet att även investera i icke lagstadgad verksamhet. Vi kommer att färdigställda pågående byggprojekt, men framöver kommer våra politiker sannolikt att behöva prioritera investeringar inom skola och omsorg.

Så vi kan inte bara sluta bygga och lägga alla pengar på driften av verksamheten istället?

- Nej, riktigt så enkelt är det inte. Driftbudget och investeringsbudget är två separata pengapotter som hanteras på olika sätt. Sett på det stora hela är kommunens investeringsbudget förhållandevis liten om man jämför med hur mycket vi lägger på driften.

Vi tar det från början, vad är en driftbudget?

- Det är kommunens plan för vilka inkomster och utgifter vi kommer att ha under det kommande året och när de är tänkta att användas.

Kan du utveckla?

- När kommunen köper något så blir det en utgift som sedan blir en kostnad när den förbrukas. Utgifter kan antingen förbrukas direkt eller över längre tid. Om du köper mat för 10 000 blir maten en kostnad när den ätits upp. Om du köper en ny dator för 10 000 och du räknar med att kunna använda den under fem år, då blir kostnaden fördelad på fem år, alltså 2 000 kr/år.

Hur blir det om vi ska bygga exempelvis en skola?

- När vi bygger en skola innebär det en investeringsutgift på exempelvis 600 miljoner. Om vi räknar med att kunna använda den i 30 år slås utgiften ut på den perioden och vi har en kostnad på 20 miljoner om året i 30 år. Den kostnaden belastar kommunens driftsbudget i form av avskrivningar. Men skolan behöver exempelvis värmas upp, städas och lagas ibland. Det behövs pengar till löner, undervisningsmaterial och skolmat. Dessa är också skolans driftskostnader. För att kunna betala för de löpande kostnaderna har nämnderna en driftsbudget.

Hur fördelas pengarna mellan drift- och investeringsbudgeten?

• Det finns på förhand ingen förutbestämd fördelning av pengar mellan drift- och investeringsbudget utan är en del av budgetberedningens arbete.
• Hur bestäms hur mycket driftspengar som varje verksamhet ska ha?

- Kommunen har en modell för att fördela ut pengarna som går till drift. Man tittar först på vilken driftbudget verksamheten hade förra året. Alla nämnder blir sedan kompenserade för beräknad inflation, alltså hur mycket penningvärdet väntas förändras under kommande år. Alla får också kompensation för att kunna hantera löneökningar i årets löneöversyn. Sedan skiljer det sig åt mellan nämnderna. Nämnderna som ansvarar för skola och omsorg får kompensation för demografisk utveckling. Alltså om de får fler barn, elever eller äldre i sin verksamhet. Nämnderna som hanterar exempelvis gator, parker, anläggningar och liknande får kompensation för tillkommande hyra eller avskrivningar samt skötsel.

Vad händer om det uppstår en ökad kostnad i en viss verksamhet som inte är kopplad till vare sig demografi eller nya fastigheter?

- Nämnderna har ett stort eget ansvar. De har fått i uppdrag att bedriva bästa möjliga verksamhet utifrån sitt uppdrag med hjälp av de pengar de blir tilldelade av kommunfullmäktige. Om en verksamhet inte får ekonomin att gå ihop behöver de göra prioriteringar i sin verksamhet samt meddela kommunfullmäktige genom kommunstyrelsen.

Hur kommer det sig att nämnderna i sina underlag till budget ändå föreslår vissa investeringar som vi inte måste ha?

- Det är upp till våra politiker att prioritera, men för att bygga ett starkt samhälle behöver det finnas ett bredare utbud än bara den lagstadgade skolan, vården och omsorgen. Vi tar ett exempel: Säg att vi lägger 18 miljoner på en ny fritidsanläggning som vi inte enligt lag måste ha. Och att vi räknar med att kunna nyttja den i 20 år. Den investeringen skulle motsvara 1,2 miljoner kronor om året i den löpande verksamheten. Det kan låta som mycket pengar, men i sammanhanget är det en relativt liten summa som inte kan finansiera någon större kvalitetsökning. Medan den nya anläggningen skulle kunna bidra till sysselsättning, ökat välbefinnande, bättre hälsa, bättre föreningsliv och så vidare under en 20-årsperiod. Men som sagt, det är våra politiker som gör den avvägningen.

Och Varbergstunneln måste ju kosta massor av pengar! Är det verkligen rimligt att bygga den?

- Det är Trafikverket som är huvudansvarig för tunnelbygget. Kommunen går in med en i sammanhanget liten del (projektet har en budget på 7,8 miljarder, varav Varbergs kommun går in med ett fast belopp på 391 miljoner).

Några sammanfattade ord?

- Budgetarbetet handlar om prioriteringar. Varbergs kommun har varit en välmående kommun med stabil ekonomi under en längre tid. Visst har våra politiker behövt prioritera även tidigare, men nu står de inför tuffa beslut som de inte är vana att behöva göra. Det är viktigt att komma ihåg att alla förvaltningar och nämnder tillsammans ansvarar för kommunen ska ha en budget i balans.