Månad 1 • Hälso- och sjukvård • Region
Rätt till hälso- och sjukvård
För att en nyaländ ska ha rätt till vård på samma villkor som andra invånare behöver hen vara folkbokförd i kommunen. Det är först då som patientavgiften för till exempel ett vårdbesök subventioneras.
Ibland kan det dröja innan beslutet om folkbokföring och personnummer är klart. Under den perioden har nyanlända ändå rätt till vård som inte kan vänta men kan behöva betala en högre avgift. I Halland är vården subventionerad för kvotflyktingar även innan de fått sitt personnummer. Det innebär att de ska betala vanlig patientavgift.
När en person utan personnummer behöver registreras i vårdsystemet skapas ett reservnummer. Reservnumret gäller bara i hälso- och sjukvårdens journalsystem och kan inte användas i någon annan myndighets system.
Det är viktigt att den som söker vård eller ska hämta ut medicin har med sig sitt id-kort. Har man inte ett id-kort behöver man ta med något annat som visar vem man är, till exempel ett uppehållstillståndskort (UT-kort) eller ett pass. Kvotflyktingar behöver ha med sig dokument som visar att de är just kvotflyktingar.
En person som är sjuk eller har skadat sig ska i första hand vända sig till en vårdcentral. Om personen inte behärskar språket har vårdgivaren en skyldighet att anlita en tolk.
För anvisade nyanlända bokar kommunens integrationsenhet en tid för hälsoundersökning i samband med flytten till Varberg. Ibland hjälper integrationsenheten anvisade nyanlända med att boka tid på en vårdcentral.
Senast publicerad:
Kontakt
Ordlista
En anvisad nyanländ är en kvotflykting eller nyanländ person som har fått uppehållstillstånd, är registrerad och bor i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och som blir anvisad en kommun att bosätta sig i.
En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land.
Ordet nyanländ används på olika sätt och i olika sammanhang. Här använder vi samma definition som Migrationsverket: En person är nyanländ när hen är mottagen i en kommun, har beviljats uppehållstillstånd och omfattas av lagen om etableringsinsatser, två till tre år. (I skollagen definieras en nyanländ elev som att den har varit bosatt utomlands men nu bor i Sverige och har påbörjat sin utbildning efter höstterminen det kalenderår personer fyller sju år. En person räknas inte längre som nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.)
Alla som har uppehållstillstånd i Sverige – både vuxna och barn – behöver ha ett uppehållstillståndskort (UT-kort) som visar vilken typ av uppehållstillstånd personen har. Ett UT-kort är inte en svensk id-handling.