Medskick till kommunens politiker

För varje målområde finns ett antal medskick till kommunens politiker. Dessa ska ses som koncernledningens budskap till förtroendevalda inför det fortsatta arbetet med planering, budget och mål. Här listar vi dem alla.

Ett samhälle för alla

• Verksamhetsövergripande planering för barn och unga – Planering av verksamheterna behöver vara långsiktig och ske över verksamhetsgränser i hela kommunkoncernen. Verktyg och metoder för gemensam uppföljning och analys behöver stärkas och integreras i ordinarie styrning.
• Modiga, nytänkande lösningar inom vård och omsorg – Långsiktigt, flexibelt utvecklingsarbete med modiga, nytänkande lösningar som skapar största möjliga nytta för och tillsammans med dem vi finns till för. Breda samarbeten i det lokala samhället behövs för att kunna möta förväntan på den gemensamma välfärden.
• Barnrätt och demokrati för unga – Utveckling av arbetet med barnrättsfrågor och demokratiarbetet för unga, med förankring i hela kommunkoncernen.
• Dialog och deltagande – Värna om dialogen med medborgare och ett mer jämlikt deltagande i demokratin, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer och/eller ekonomiska förutsättningar.
• Ett socialt hållbart samhälle – Ett socialt hållbart samhälle byggs genom samhällsplanering som motverkar segregation och främjar trygga, inkluderande miljöer. Utöver bostäder och infrastruktur behövs satsningar på gemenskap, kultur, fritid, utbildning, arbetsmarknad och delaktighet för att skapa jämlikhet och stärka livschanser för alla.
• Brett deltagande i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet – För att kommunens roll i det brottsförebyggande arbetet ska få önskade effekter, behöver kommunen aktivt engagera och möjliggöra att fler bidrar, både brett bland kommunkoncernens verksamheter och tillsammans med andra aktörer i samhället.

En grön och klimatmedveten kommun

• Handlingskraft och långsiktighet – En hållbar framtid kräver beslut och handlingskraft idag. Handlingskraftig och långsiktig styrning mot hållbarhet, ett systematiskt och flexibelt arbete, samt resurser i form av både pengar, kunskap och kompetens är nödvändigt för att klara klimatomställningen.
• Investera i en hållbar framtid – Vi måste säkerställa finansiering till nödvändiga satsningar. Kostnader för investeringar i ett hållbart Varberg kan betyda stora besparingar i ett längre perspektiv.
• Planera för minskade behov av transporter – Ett samhälle där det är nära till allt, i kombination med mer hållbara transportsätt, bidrar till ett fossilfritt Varberg. Att många kan gå och cykla ger folkliv, större trygghet och bidrar till god hälsa. På landsbygden behövs fler fossilfria och förnybara bränslen, samt utveckling av kollektivtrafik i starka stråk och bytesplatser/hubbar på strategiska platser som minskar behovet att ta bilen hela vägen.
• Robust och hållbart energisystem – Ökat energibehov kräver ökad elproduktion. Fortsatt produktion av fossilfri energi och ökad produktion av förnybar energi, samt mer användning av fjärrvärme så att elen som produceras kan användas till annat än uppvärmning.
• Cirkulärt och giftfritt – För att tillvarata och varsamt hantera gemensamma resurser behöver vi driva på omställningen till ett samhälle byggt på cirkulära och giftfria kretslopp.
• Ekosystemtjänster – Utveckling av ekosystemtjänster stärker naturens motståndskraft mot klimatförändringar. Grönska bidrar även till goda livsmiljöer och Varbergs attraktivitet.
• Delaktighet och samarbete – Möta engagemang och skapa bred delaktighet i klimatomställningen, exempelvis genom fler gränsöverskridande samarbeten inom den egna organisationen och tillsammans med andra aktörer i Varberg och i länet. Det är särskilt viktigt att involvera nästa generation i utvecklingen av det framtida Varberg.

Livskraftigt näringsliv

• Aktiv och tydlig samverkan – Aktivt arbete behövs för en ökad samverkan mellan kommun, näringsliv och civilsamhälle inom en rad olika områden, där hållbarhet, klimatomställning, krisberedskap, civilt försvar och kompetensförsörjning är särskilt angelägna frågor. Kommunen behöver vara tydlig med när och på vilket sätt den är öppen för samverkan och initiativ från andra aktörer och nyttja befintliga arenor och kluster. Även regional samverkan är angelägen.
• Främja företagens kunskapsintensitet – Locka företag med behov av arbetskraft inom kvalificerade yrken för att bättre matcha kunskapsnivån hos kommunens invånare över tid. Främja kunskapsintensitet, stödja internationalisering och export hos det befintliga näringslivet.
• Nyttja näringslivets innovationskraft – Hitta metoder för att nyttja den innovationskraft som finns inom näringslivet på kloka sätt i den offentliga organisationen. Aktivt främja integrationen av AI och digital utveckling som nyckelkomponenter för framtida tillväxt och samhällsnytta.
• Erbjud verksamhetsmark efter behov – För att möta företags skiftande behov av mark i samband med omlokalisering, nyetablering eller utökning krävs mark i olika lägen och med olika inriktning. Det kan samtidigt gynna en ökad samlokalisering och klusterbildning. Arbetet med att tillskapa verksamhetsmark behöver prioriteras och ta fart. Samtidigt är tillgången till el en avgörande faktor för att företag ska kunna etablera sig och växa. En stabil och utbyggd elinfrastruktur säkerställer att verksamheter får den effekt som krävs för deras drift.
• Minska kompetensgapet – Matchningen mellan företagens behov och intresset för de utbildningar som ges inom gymnasieskolan och yrkeshögskolan behöver bli bättre för att förbättra kompetensförsörjningen.
• Platsutveckling och ökad attraktionskraft – Platsens attraktivitet blir allt viktigare, inte bara för boende och besökare utan även för företag som vill etablera och driva sin verksamhet där. Det finns ett samband mellan platsens innovationskraft, platsens attraktivitet och möjligheterna att attrahera kompetens. För att främja kommunens kompetensförsörjning har arbetsgivarvarumärket stora möjligheter att dra nytta av ett starkt platsvarumärke.

En effektiv, hållbar och nytänkande organisation

• Hållbart arbetsliv attraherar – Kommunen ska vara en förebild när det gäller att ge sina medarbetare goda, hälsofrämjande, jämställda och inkluderande arbetsmiljöer. För att skapa det krävs goda organisatoriska förutsättningar och stödstrukturer för chefer. Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för att attrahera medarbetare i den hårda konkurrensen som råder om kompetens.
• Nya kompetenser krävs – Den snabba tekniska utvecklingen kräver omställning av både organisation och medarbetare. Genom kompetensutveckling under hela arbetslivet och möjlighet att byta karriär skapas förutsättningar för att möta framtida kompetensbehov. Fortsatt utveckling av regionala samarbeten ger möjlighet till ett livslångt lärande hos både invånare och medarbetare.
• Verksamhetsutveckling, digitalisering och innovation – Tydligare metoder och gemensamma strukturer och stöd för såväl små som större verksamhetsförbättringar krävs, liksom utrymme att testa nya lösningar, arbetssätt, tekniker och samarbeten. Digitalisering av välfärdstjänsterna behöver öka. Ledning, styrning och organisation behöver utvecklas för att förändra beteenden och arbetssätt med stöd av digital teknik. För att lyckas krävs att verksamheter lever kommunens vision och vågar testa nytt, och att vi samordnar och samarbetar inom kommunkoncernen, men även med andra kommuner, regioner och nationellt.
• En robust och motståndskraftig verksamhet – För att möta det världsläge som råder krävs att samtliga verksamheter i kommunkoncernen har fokus och avsätter resurser för att planera och sedan genomföra det som krävs för att upprätthålla samhällskritisk verksamhet i händelse av samhällskriser samt en eventuell krigssituation.