Symbolen för målområde 1

Samhällsekonomisk utveckling 2025

Den globala ekonomin har under de senaste åren präglats av osäkerhet, hög inflation och höga räntor. Under 2024 började inflationen falla mot inflationsmålet, vilket fick centralbankerna att börja sänka räntorna under våren och sommaren. Försvagad köpkraft och höga räntekostnader bidrog till låg konsumtion och pessimism bland hushållen under 2024 men i takt med fallande räntor är det främst hushållens konsumtion som får svensk BNP-tillväxt att växla upp inför 2025.

Beskrivningen nedan bygger på de prognoser och rapporter som finns tillgängliga hösten/vintern 2024.

Den globala konjunkturens utveckling

Eftersom Sverige är ett exportberoende land är utvecklingen i Sverige beroende av hur det går för ekonomierna i vår omvärld. Global BNP förväntas öka i ungefär samma takt 2025 som 2024, och en något starkare tillväxt i Europa pekar mot en starkare utveckling för svensk exportmarknad nästa år. Trots detta saknas en stark tillväxtmotor i världsekonomin, och flera frågetecken kvarstår för den globala konjunkturen. Den globala inflationen förväntas fortsätta dämpas, men stora nedgångar är osannolika. Styrräntorna i USA och eurozonen förväntas fortsätta sänkas, men utan stora stimulanseffekter. Ur ett omvärldsperspektiv är den tillträdande presidenten i USA ett hot mot globala handelsflöden, med förslag om tullar och tariffer för att stärka tillväxten i det egna landet.

Flera geopolitiska risker påverkar också fortsatt den globala ekonomin, inklusive Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konflikten mellan Israel och Hamas samt Hizbollah. Den senaste utvecklingen av inbördeskriget i Syrien adderar ytterligare osäkerhet.

Sammanfattningsvis präglas den globala ekonomin av osäkerhet och flera riskfaktorer som kan påverka tillväxten negativt.

BNP-tillväxt internationellt, %


2024

2025

2026

Världen

2,8

2,8

3,0

USA

2,8

2,2

1,9

Euroområdet

0,7

0,8

1,7

Kina

4,7

4,6

4,2

(Källa: Konjunkturinstitutet, prognosdatum 241220)

Den svenska konjunkturens utveckling

Under tredje kvartalet 2024 ökade Sveriges BNP med 0,3 %, vilket var i linje med prognoserna. Hushållens konsumtion har varit stabil, men positiva förväntningar och tecken på återhämtning syns, särskilt inom detaljhandeln och byggsektorn.

Lägre boräntor, reallöneökningar och skattesänkningar förväntas stärka både konsumtionen och bostadspriserna. Kommunsektorns konsumtion ökar starkt, medan statlig konsumtion drivs av satsningar på rättsväsende och försvar.

Svensk exportsektor, främst motorfordonindustrin, har påverkats negativt av utvecklingen i Tyskland medan svensk tjänsteexport har ökat starkt de senaste åren vilket sammantaget har gjort att svensk export tagit marknadsandelar. Den globala efterfrågan på svensk export väntas öka med 3% per år framöver vilket är lägre än det historiska genomsnittet.

Samhällsekonomisk utveckling, Sverige


2024

2025

2026

2027

2028

BNP (%)

0,7

3,1

2,5

1,9

1,7

Inflation, KPI (%)

2,9

0,3

1,7

2,4

2,3

Arbetade timmar (%)

-0,4

0,7

1,6

1,1

0,6

Arbetslöshet, andel av arbetskraften

8,4

8,3

7,8

7,6

7,6

(Källa: SKR, cirkulär 24:56)

Den svenska arbetsmarknaden

Sysselsättningen i näringslivet har minskat under hela 2024, och en vändning förväntas först 2025. Offentlig sysselsättning har ökat, men detta kompenserar inte för minskningen i privat sektor. Antalet fast anställda minskar, och fler går från fast anställning till arbetslöshet. Trenden med ökande arbetslöshet bland tillfälligt anställda har pågått sedan 2018. Möjligheten för arbetslösa att få jobb har också minskat det senaste året.

SKR bedömer att högre BNP-tillväxt 2025 kommer att leda till fler arbetade timmar och ökad sysselsättning, men en kraftigare ökning väntas först 2026 och det är först då arbetslösheten kommer att minska.

Skatteunderlagets utveckling 2024–2027

Enligt SKR:s prognoser skulle skatteunderlaget öka svagt under 2024 med 3,5 %, men förväntas växla upp till 4,4 % under 2025. Under perioden 2024–2028 beräknas skatteunderlaget öka i snitt med 4,3 % per år, vilket är i linje med den genomsnittliga ökningen under 2014–2023.

En konjunkturuppgång 2025 och 2026 förväntas ge hög BNP-tillväxt och fler arbetade timmar, vilket också ökar skatteunderlaget. Lägre pensionskostnader för kommunsektorn 2025 bidrar till en stor real ökning av skatteunderlaget. Kommunsektorns köpkraft (realt skatteunderlag i tabellen nedan) var negativ både under 2023 och 2024, men en exceptionell ökning är att vänta 2025.

Skatteunderlagsutveckling


2024

2025

2026

2027

2028

Faktiskt skatteunderlag

3,5

4,4

4,8

4,6

4,1

Regelförändringar

-0,2

-0,3

0,1

0,0

0,0

Underliggande skatteunderlag

3,7

4,7

4,7

4,6

4,1

Prisutveckling

4,2

-0,8

3,1

2,7

3,6

Realt skatteunderlag

-0,5

5,6

1,6

1,9

0,6

(Källa: SKR, cirkulär 24:56)

Hur har skatteunderlaget utvecklats i Varberg?

Kommunens skatteintäkter påverkas främst av skatteunderlagets utveckling och befolkningsförändringen.

Den senast framtagna befolkningsprognosen för Varberg, som avser perioden 2024-2039, visar på en fortsatt ökande befolkning, men liksom för riket en kraftig inbromsning i ökningstakten jämfört med tidigare prognoser. Prognosen för helår 2024 var 68 860 invånare i Varberg, och Varbergs kommun hade den 31/12 2024 69 031 invånare enligt Skatteverket. Skatteunderlaget växte under 2024 med 3,4% i Varberg, vilket ligger i nivå med prognosen från SKR för hela riket. För 2025 är prognosen för Varberg en ökning med 5%.

Skatteunderlagsutveckling i Varberg


2024

2025

2026

2027

2028

2029

2030

%-ökning jämfört med tidigare år

3,4

5,0

4,0

4,9

5,2

5,2

4,3

Snittökning 2024-2030: 4,6% per år







 

(Källa: SKR:s skatteunderlagsprognos från dec-24)

Kommunsektorns investeringar och låneskuld

Kommuninvests rapport från 2024 (”Den kommunala låneskulden”) konstaterar att befolkningstillväxt och behovet av reinvesteringar är de primära faktorerna som driver på kommunala investeringar. Under 2010-talet växte Sveriges befolkning kraftigt, vilket ledde till utbyggnad av välfärdsinfrastrukturen. På 2020-talet har befolkningstillväxten minskat, men antalet äldre ökar, vilket ökar behovet av särskilt boende. Många offentliga anläggningar och VA-infrastruktur behöver moderniseras. 2020-talets investeringar fokuserar på att förbättra åldrande infrastruktur jämfört med 2010-talets tillväxtdrivna investeringar.

Kommunsektorns låneskuld ökade med 58 miljarder kronor under 2023, vilket är den näst största ökningen sedan 2007, endast toppad av låneskuldsutvecklingen 2019. Låneskulden ökar på grund av högre investeringstakt och sjunkande självfinansieringsgrader till följd av låga resultat i kommunsektorn.

Hur ser investeringar och låneskuld ut i Varberg?

Räknat per invånare är såväl investeringsnivå som låneskuld högre för Varbergs kommunkoncern än för landet som genomsnitt. Detta är möjligt eftersom kommunen och dess bolag har en stabil grundekonomi, men det krävs en fortsatt god och långsiktig planering för att klara dessa investeringsnivåer. Under 2023 ökade både låneskuld och investeringsvolymer extra mycket, bland annat investerade kommunen i en helt ny hamn (Farehamnen) och ett nytt vattentorn (vattentornet Våga).

Investeringar och låneskuld, tkr per invånare


2019

2020

2021

2022

2023

Investeringar per invånare, Varberg

19,7

21,8

17,9

20,0

28,2

Investeringar per invånare, medelvärde för riket

15,4

14,8

14,3

15,3

16,9

Låneskuld per invånare, Varberg

78,7

86,0

89,3

90,7

108,1

Låneskuld per invånare, medelvärde för riket

63,0

66,4

68,8

70,6

75,3

(Källa: Den kommunala låneskulden 2024, Kommuninvest)

Med en befolkningsprognos som pekar på 80 000 invånare under 2030-talet kommer det behöva göras stora investeringar i Varbergs kommun, bland annat inom infrastruktur, skolfastigheter, äldreboenden och bostäder. Samtidigt som tillväxten är positiv och oerhört viktig för kommunens utveckling, innebär en befolkningsökning och en demografisk förändring stora krav på en utökad kommunal service och fler medarbetare i kommunens verksamheter.

För att klara den demografiska utmaningen och kommunens finansiella mål har kommunfullmäktige genom antagen ”Budget 2025 och plan 2026–2029” krav på omfattande omställning, anpassning och effektivisering av verksamheterna.

Publicerad den:

Senast Ändrad: