Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Fritiden påverkar välmående, utveckling och den psykiska hälsan och är därför en betydelsefull del av livet. Fritidsaktiviteter och föreningsliv ger en möjlighet att ingå i en större gemenskap och förstå hur samhället fungerar. Detta kan vara ett sätt för unga att träna sig i att uttrycka sina åsikter och uppleva att de kan påverka. Många fritidsaktiviteter bidrar dessutom till en god fysisk hälsa (Ungdomar, fritid och hälsa - Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:13).

I Lupp-enkäten framkommer att de allra flesta unga i Varberg är nöjda med sin fritid. Men det finns skillnader mellan grupper med olika bakgrund. Enkäten visar att unga med funktionsnedsättning, unga som är oroliga för sin familjs ekonomi och utlandsfödda är mindre nöjda med sin fritid än övriga ungdomar.

Störst hinder för en aktiv fritid uppges vara att det inte finns något att göra som är tillräckligt intressant, att det kostar för mycket och att det är svårt att ta sig till och från aktiviteter.

Kultur- och fritidsaktiviteterna i Varbergs kommun ska utformas med medborgarnas behov i centrum och insikterna från Lupp-enkäten kan användas i planeringen av verksamheten. Eftersom det finns vissa som upplever att det finns hinder för en meningsfull fritid i vissa grupper blir det extra viktigt att fortsätta jobba för att hitta nya metoder och arbetssätt så att de grupper som har störst behov inkluderas.

Att fullfölja sin skolgång med godkända resultat är, generellt sett, väldigt viktigt för ett gott liv. Personer som går ut skolan med godkända resultat har i regel bättre förutsättningar att i förlängningen få en sysselsättning som känns meningsfull, vilket i sin tur påverkar hälsan positivt.

I Lupp-enkäten 2018 svarar ungefär 80 procent av ungdomarna att de är nöjda eller mycket nöjda med sitt liv när det gäller skolan. Dock identifieras tre grupper av unga som inte upplever skolan lika positivt som övriga: utlandsfödda, unga med funktionsnedsättning och unga som uppger att de känner oro för familjens ekonomi.

Det framkommer att det finns en önskan om mer inflytande i skolan, i större utsträckning bland tjejer än bland killar. Men samtidigt finns en osäkerhet kring vad man önskar ha mer inflytande i.

Lupp-enkäten visar också att eleverna i stor utsträckning upplever att lärarna behandlar tjejer och killar olika. Skolan ska bidra till att elever interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet och arbeta med att belysa hur könsmönster kan begränsa individer. Skolverksamheten ska präglas av jämställdhet och solidaritet och bidra till att alla individer har lika villkor och möjligheter. I Lupp-enkäten kan enskilda skolor se resultatet för just sina elever och jobba vidare med tillsammans med eleverna.

Resultaten från Lupp-enkäten visar att de allra flesta unga är nöjda med livet och sina sociala relationer och de skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Men det finns tydliga skillnader i samtliga tre ovan nämnda aspekter utifrån olika faktorer som exempelvis funktionsnedsättning eller oro för familjens ekonomi.

Lupp-resultaten visar att psykisk ohälsa, i enkäten mätt som psykosomatiska besvär, är en utmaning i Varberg, så väl som i landet i övrigt. Självrapporterade psykosomatiska besvär rapporteras mer frekvent bland tjejer än bland killar och flera av besvären förekommer i högre utsträckning i de grupper som kan vara särskilt sårbara.

Att vara fysiskt aktiv och ha goda matvanor under ungdomsåren påverkar såväl hälsan här och nu, som hälsa och hälsorelaterade beteenden senare i livet. Resultaten visar att en högre andel killar uppger att de tränar i stort sett varje dag, jämfört med tjejer i motsvarande årskurs, samt att träningsfrekvensen minskar med stigande ålder. Nästan 1 av 3 uppger att de regelbundet hoppar över frukosten. Skillnader i både fysisk aktivitet och matvanor kan tydligt ses i olika grupper.

Utsatthet för mobbning, kränkningar, trakasserier och våld påverkar hälsan och känslan av trygghet hos unga. En av de faktorer som påverkar ungas hälsa i störst utsträckning är om man under den senaste tiden har blivit utsatt för någon form av mobbning, men även andra former av utsatthet påverkar (hot, misshandel, utnyttjande). Otrygghet och utsatthet kan även påverka den utsattes kunskapsutveckling i skolan och således potentiellt påverka möjligheterna för individen i framtiden.

I Lupp framkommer att en större andel killar än tjejer har blivit utsatta för hot, stöld och misshandel medan det är en större andel tjejer som uppger att de blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. Det framkommer även att exempelvis gruppen som angett funktionsnedsättning eller identifierar sig som hbtq-person.

Vad gäller frågorna som rör trygghet framgår av resultatet att en hög andel av ungdomarna i Varberg känner sig trygga hemma, i bostadsområdet, på väg till och från och i skolan. Det framgår att andelen unga som känner sig trygga på stan och i kollektivtrafiken är något lägre – speciellt är det tjejer som upplever större otrygghet på de platserna.

Precis som nationellt är skolan den absolut vanligaste plats (båda årskurser) där mobbning, trakasserier och eller utfrysning förekommer. Den näst vanligaste platsen är på nätet och därefter ”på stan eller i centrum”. Utsatthet för mobbning är något som tydligt påverkar hälsan.

Att jobba med generella insatser för att främja hälsan och skapa förutsättningar för en trygg uppväxt är viktigt för att möjliggöra för alla ungdomar i Varberg att uppnå en god hälsa, både psykiskt och fysiskt. Lupp-resultaten visar att insatserna även måste anpassas utifrån behov för att skillnaderna i förutsättningar för en god hälsa och trygga uppväxtvillkor ska minska.

Resultatet av Lupp-enkäten visar att fler än 8 av 10 ungdomar känner till att de kan få hjälp på ungdomsrådgivningen vid alkohol- och drogproblematik.

Några grupper av ungdomar i Varbergs kommun är mer utsatta än andra för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar som är oroliga för familjens ekonomi samt ungdomar med en annan sexuell läggning än heterosexuell har överlag högre bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak.

Tobak

Det är lika stor andel ungdomar i Varbergs kommun som i övriga kommuner som genomfört Lupp 2018 som röker cigaretter. Totalt sett röker 14 % av ungdomarna minst en gång i månaden.

När det gäller snus är det något färre ungdomar i Varbergs kommun som snusar i jämförelse med övriga kommuner som genomfört Lupp 2018. Totalt sett snusar 9 % av ungdomarna i Varbergs kommun minst en gång i månaden.

Alkohol

Det är något fler ungdomar i Varbergs kommun som dricker alkohol (folköl, starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit) jämfört med övriga kommuner som genomfört Lupp 2018. Totalt sett dricker 30 % av ungdomarna i Varbergs kommun alkohol minst en gång i månaden och ungefär hälften av dessa dricker sig fulla. Ungdomarna får främst tag på alkoholen genom kompisar.

Tjejer dricker mer starköl än killar. När det gäller all annan alkohol, tobak, doping och narkotika är killars konsumtion högre än tjejers.

Narkotika

Det är ungefär lika många ungdomar i Varbergs kommun som i övriga kommuner som genomfört Lupp 2018 som någon gång har använt narkotika. I årskurs 8 uppger 5 % av ungdomarna att de någon gång använt narkotika. Siffran för årskurs 2 på gymnasiet är 10 %.

Dopning

Det är lika stor andel av ungdomarna i Varbergs kommun som det är i övriga kommuner som genomfört Lupp 2018 som någon gång använt anabola steroider eller motsvarande prestationshöjande medel, även kallat dopningsmedel. Totalt sett har 4 % av ungdomarna i Varbergs kommun någon gång använt dopningsmedel. Tvärtom mot de andra ANDT-områdena där användningen ökar på gymnasiet har användningen av dopningsmedel bland ungdomar i Varbergs kommun halverats i årkurs 2 på gymnasiet i jämfört med i årskurs 8.

Att känna delaktighet, att bli hörd och sedd, och vara del i ett socialt sammanhang är grundläggande för människors välbefinnande. Generellt sett visar resultaten från Lupp-enkäten att ungdomar i Varberg är intresserade av samhällsfrågor och en majoritet uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Det är dock en relativt liten andel som upplever att de faktiskt har möjlighet att påverka. Två av anledningarna till att ungdomar svarar att de inte vill vara med och påverka är att de inte vet hur, eller att de inte tror att det spelar någon roll.

Omkring hälften av ungdomarna uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för politiker och cirka 7 av 10 har förtroende för vuxna i allmänhet. Förtroendet för vuxna är generellt sett lägre hos ungdomar med funktionsnedsättning, de som är oroliga för familjens ekonomi, ungdomar födda utanför Sverige och ungdomar som identifierar sig som hbtq-personer. I dessa grupper är det också en högre andel som uppger att de har mycket litet förtroende för politiker. Att lita på människor i allmänhet är det mått som oftast används för att mäta nivån av tillit i samhället. Tillit, eller brist på tillit, genomsyrar all interaktion människor emellan och är i grunden en förutsättning för att vårt samhälle ska kunna fungera.

Det behövs ett medvetet arbete för att fler, oavsett bakgrund, inte bara ska känna att de har möjlighet att påverka, utan också att de har inflytande i frågor som berör dem. Det engagemang och den vilja att påverka som ungdomar ger uttryck för i Lupp-enkäten ger bra förutsättningar för att utveckla ett sådant arbete tillsammans med ungdomarna själva.

Många unga ser ljust på sin framtid, mer än varannan ung svensk är positiv. I Varberg är den siffran mellan 85 och 90 %. Det bästa med att bo i Varberg är att här finns familj, släkt, vänner och kompisar. Närheten till naturen är också viktig. Det är glädjande med höga siffror och resultat inom flera områden i rapporten, men som nämnt är det ett genomsnitt och det gäller inte alla unga i Varberg. Utifrån den aspekten finns det behov av vidare arbete utifrån att jobba för alla ungas rätt till goda livsvillkor.