Vid oro skog - Varbergs kammarkör möter Ingela Strandberg - 12/10

Någon har sagt att om man inte förstår poesi vid första genomläsningen så kan man räkna med att den är riktigt bra. Detta skulle man kunna säga är kännetecknet för Ingela Strandbergs poesi.

I förordet och efterordet till ”Vid oro skog” verifieras detta av Göran Malmqvist respektive Scott Minar.

”Jag har funnit att det som först kan synas svårförståeligt ofta klarnar efter upprepade omläsningar” (GM) ”Personligen tror jag att Ingela Strandbergs litterära storhet är förankrad i hennes inre liv, vilket får hennes poesi att framstå som svår”. ”Ingela Strandberg är en poet som utan att följa en stig beger sig in i skogen” (SM) ”jag blir överfallen av dikten” som hon själv skriver.

Den här konserten är ett försök att med musikens(körmusikens) hjälp, som ju också är mångtydig, tolka Ingela Strandbergs poesi – eller rent av hennes inre liv.

Naturen; havet-skogen , jorden-universum, hatet-kärleken, sorgen-glädjen, mörker-ljus, döden-livet blir då begrepp kring vilka Strandbergs poesi pendlar i ett bitvis surrealistiskt bildspråk. Musikens roll blir i bästa fall att stryka under och förmera. I kväll får vi också höra ett par av Ingela Strandbergs egna visor med Ingela som solist.

Arrangörer

Varbergs kammarkör