Sök

Internationella svinndagen – onsdag den 29 september

Visste du att varje år slänger vi cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person i hushållen! Frukt, grönsaker, bröd och matrester är det som oftast blir matsvinn.

I hela världen är det en tredjedel av all mat som produceras som inte äts upp. Matsvinn kallas de livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan. Mat som produceras i syfte att ätas och som sedan slängs är inte hållbart. Därför har FN tagit initiativet till Internationella matsvinnsdagen, vilken uppmärksammas i Sverige. 

Korg med rotfrukter och grönsaker.

En korg med rotfrukter och grönsaker.

För att bidra till klimatet behöver vi minska på matsvinnet i hela världen. Därför har FN tagit initiativet till Internationella matsvinnsdagen, vilken uppmärksammas i Sverige. FN har utsett 2021 till det internationella året för frukt och grönsaker. Livsmedelsverket informera därför om hur frukt och grönsaker förvaras bäst för att inte riskera att slängas. Läs gärna mer på Livsmedelsverkets hemsida genom att klicka på denna länk! Förvara frukt och grönt rätt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När det gäller matsvinn inom äldreomsorgen, kan man läsa i Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för bra måltider i äldreomsorgen, sidorna 36 – 41. Klicka på länken! Nationella riktlinjer för bra måltider i äldreomsorgen Pdf, 8.6 MB. (Pdf, 8.6 MB)

Matsvinn i äldreomsorgen kan delas in i flera kategorier, bland annat tallrikssvinn, som är mat som lämnas kvar på tallriken. Faktorer som kan påverka tallrikssvinnet är att måltidsmiljön är trivsam och att den äldre fått vara delaktig i beslutet kring måltiden.

När jag håller utbildning för personalen brukar jag prata om Måltidsmodellen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eftersom alla sex delarna i måltidsmodellen är lika viktiga för att matgästen ska må bra av maten och känna matglädje. Måltidsmodellen är en modell som Livsmedelsverket har tagit fram och är i form av ett pussel bestående av sex delar. En av pusselbitarna är ”Miljösmarta måltider”.

Ett sätt att minska på matsvinnet är att hålla koll på olika datummärkningar som ”Bäst – före – datum” och ”Sista förbrukningsdag”. Bäst – före - datum är en kvalitetsmärkning och livsmedel kan användas efter att Bäst – före – datumet har passerats under förutsättning att maten är säker.

Sista förbrukningsdag anger hur länge ett livsmedel är säkert att äta och när datumet har passerat måste maten kasseras, då den kan utgöra en fara för hälsan. Ett exempel på livsmedel märkt med Sista förbrukningsdatum är köttfärs. Vill du läsa mer om datummärkningar, läs gärna på Livsmedelsverkets hemsida genom att klicka på denna länk! Datummärkning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Livsmedelsverket hoppas på ett brett engagemang i och med att Internationella matsvinnsdagen firas för andra året. På Livsmedelsverkets hemsida finns nedladdningsbart material om förvaring av frukt och grönt. Klicka på länken! Svinnsikt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Själv ska jag bli bättre på att ta vara på frukt framförallt.

Önskar er läsare en fin höstvecka! 🍁🍄🍂

Magdalena

ikon

Kontakta oss

Kontakt

Kontaktinformation

Självservice & blanketter