Interkulturalitet i förskolans undervisning

Det är sen september och Varberg är inbäddat i en brittsommardag. I en fullsatt sal på Folkets hus har chefer och ledande funktioner i förskola, resurser från enheten flerspråkighet samt specialpedagoger samlats.

- Idag är det gemensamt lärandet om begrepp och dess innebörder inom området interkulturalitet i fokus, säger utvecklingsstrateg Malin Hill Andersson.

Som Pedagog Varberg tidigare skrivit om har förskolan interkulturalitet som ett utvecklingsområde läsåret 2023/24. Dels ska inhemsk kunskap i förskolan nyttjas klokt för framåtrörelse i undervisningsutveckling. Dels ska forskare skjuta in ny kunskap och utmana normer och attityder. Denna dag är det forskaren Ellinor Skaremyr, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås, som ger kunskap och aktuellt forskningsläge.

Erfarenheter och drömmar

Ämnet för dagen, interkulturalitet, förutsätter ömsesidighet, en process, ett gränsöverskridande och en social interaktion, förklarar Ellinor Skaremyr, och uppmuntrar åhörarna att jämföra med begreppet mångkulturalitet som kan användas som ett mått på ett tillstånd, en situation.

- Inter betyder växelverkan eller mellanmänsklig interaktion, och kultur innebär meningssystem vilka ger ordning och riktning i människans liv, förklarar Ellinor Skaremyr sakligt med lugn stämma.

Hon menar vidare att eftersom ett barn påverkas av den miljö som omger barnet, behöver förskolan och skolan arbeta med hela barnet. Det är väsentligt att ta tillvara på de erfarenheter, minnen och drömmar en ung person kommer till våra verksamheter med.

- När vi belyser flerspråkighet i undervisningen kommer barnet att stärkas i sin identitet. Det leder till en ökad självkänsla och ger effekt för ett positivt lärande för barnet.

Synliga och osynliga aspekter

När föreläsaren och forskaren Ellinor Skaremyr talar om synliga och osynliga aspekter i kontexten kultur som meningsystem som ger ordning och riktning i människans liv är det knäpptyst i salen. På storbild visas en bild av ett isberg.

- Musik, mat och byggnader är synliga artefakter av en kultur och således del av vår identitet. Osynliga artefakter som tänkande, språk, berättelser och värdesystem är betydligt svårare att få fatt, men viktiga att få grepp om eftersom de utgör värdefulla ingångar till språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt.

I salen på Folkets hus är det varmt, men påverkan på åhörarna tycks vara noll och intet. Ellinor Skaremyr säger att förskolan har en särskilt viktig funktion för flerspråkiga barn där deras undervisning ska motverka exkludering och stärka integrering. Samtidigt understryker hon att det som är god undervisning utifrån flerspråkiga elevers behov för lärande, gagnar alla barns språkutveckling.

- Våga lyfta blicken från assimilering och homogenisering, uppmanar hon. Sätt mål för internationalisering och mångfaldsperspektiv!

Frida Eckegren Serholt
Viktoria Struxsjö
pedagogvarberg@varberg.se