Sök

2022-05-11

Ett normmedvetet förhållningssätt

I sitt uppdrag som dramapedagog i övergripande barn- och elevhälsan arbetar Sanna Neimark tillsammans med elever och tittar närmre på tillåtande och begränsande normer.
Till hösten ska alla i skolan arbeta normmedvetet enligt vår reviderade läroplan. Hur gör vi det och var börjar vi?

Sanna Neimark

Sanna Neimark

De reviderade läroplanerna för förskoleklass, skola och fritidshem som träder i laga kraft den 1 juli innebär bland annat att alla i skolan ska utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt. Så kallade allmändidaktiska frågor. Skolan ska aktivt synliggöra, och med eleverna diskutera, hur olika föreställningar om vad som exempelvis är kvinnligt och manligt kan påverka möjligheter samt hur könsmönster kan begränsa livsval och livsvillkor.

- Det är lätt att tänka att det är normerna i elevgruppen som ska belysas men vi behöver också se över vilka normer vi själva reproducerar och befäster, säger Sanna Neimark.

- Vilka normer tar jag som lärare med mig in i mötet med eleverna? Vem planerar jag min undervisning för och hur gör jag likabehandling? Vi behöver naturligtvis inte vara experter för att kunna arbeta normmedvetet. Kunskap kring normer finns i lärar- och arbetslag. Det kollegiala samtalet är en bra förutsättning för fortsatt goda processer.

Allmändidaktiska frågor

Allmändidaktik är benämning på frågor som samlar lärarens professionella utveckling, klassens sociala liv och skolans samhälleliga kontext (Hansén och Forsman 2017). Undervisning och lärande ska stå i förgrunden för det allmändidaktiska arbetet. De aspekter av undervisningen som inte är specifikt knutna till skolämnen kan ses som allmändidaktiska och är en del av helheten för elevers lärmiljöer.

Sanna Neimark understryker att de allmändidaktiska frågorna är betydelsefulla för allt lärande som sker, från det att eleven kliver in i skolan på morgonen, till det att eleven avslutar sin skoldag. Genom att skolans vuxna samtalar om värdegrundens delar, kan vi medvetandegöra osynliga normer och vilka konsekvenser de får för elevers lärande.

- Men hur synliggör vi normer? De syns ju inte, kan inte tas på och bara finns runt om oss, säger Sanna Neimark. En norm ser vi inte förrän någon bryter den. Därför behöver vi hjälpa varandra att få syn på det som verkar begränsande så vi kan ifrågasätta om det här är något som gagnar oss överhuvudtaget?

Sanna förklarar att när förståelse skapas uppstår möjlighet till förändring. Att enbart säga till elever och kollegor ”säg inte ditten”, eller ”gör inte datten” skapar ingen långsiktig förändring. Normmedvetenhet handlar inte om att införa normkritik som en ny härskande norm där vi kan göra rätt och fel -utan snarare om att förstå att ett fokus på likabehandling innebär att ständigt intressera sig för vilka normer som sätter käppar i hjulet för vissa och problematisera sin verksamhet.

Lotta Björkman, expert i normkritisk pedagogik, brukar prata om misstagsmöjligheter, berättar Sanna Neimark.

-Låt oss säga att jag har planerat en lektion där inkludering är satt i fokus och likförbannat skaver det för någon. Då är det lätt att slå ifrån sig för att undvika känslan av otillräcklighet som kan uppstå. Kan vi där och då sätta fokus på vad i undervisningen som blev ett hinder, och analysera på ett sådant sätt att misstag blir möjlighet till utveckling, utan skuldbeläggande så är vi i rörelse.

Tre böcker som Sanna Neimark rekommenderar i arbete med normmedvetet förhållningssätt.

Litteratur som Sanna Neimark rekommenderar i arbete med normmedvetet förhållningssätt.

Könsstereotypa normer

Under åren har Sanna Neimark noterat ett stort intresse bland elever att diskutera och ventilera könsstereotypa normer. Att samhället i stort talar om normer, och en ökad medvetenhet om dess konsekvenser, når såklart även barn och unga. Ja, kanske främst dem.

- Eleverna tar sig an arbetet med stor lust och intresse. Orättvisor och bristande jämlikhet i samhället väcker starka känslor hos eleverna och engagerar dem. Det upplever jag är positivt, frågorna blir inte tabubelagda, och eleverna kan utmana oss vuxna och varandra med frågor och funderingar. Det bidrar till delaktighet och en upplevelse av att skolan är en plats för mig.

I höst kommer Hbtqi+ diplomering och utbildning i normkritisk pedagogik fortsatt att erbjudas all personal på kommunens förskolor och skolor. Två träffar planeras under höstterminen, och till nästkommande vår tre tillfällen med normkritisk pedagogik. Cirka 100 deltagare har gått utbildningssatsningen som har pågått i två omgångar. Hbtqi+ dipolomeringen är i regi av Regioner i samverkan och utbildningen i Normkritisk pedagogik leds av Lotta Björkman, doktorand i pedagogik på Södertörns högskola och expert i normkritik.

- Vi hoppas att många skolor tar tillfället i akt och genom rektor anmäler sitt deltagande i fortbildningen. Och önskas tips och råd om material att använda i elev- och arbetsgrupp, eller en workshop för pedagoger så går det jättefint att höra av sig till mig, avslutar Sanna Neimark.

Viktoria Struxsjö
Pedagog Varberg

ikon

Senaste nyheterna