Parker och grönområden

I Varberg finns det gröna mitt i stan. Här finns många olika parker och gröna områden med varierande karaktär som är självklara mötesplatser för lek och upplevelser.

Parker och grönområden är viktiga för klimatet och stadens luft, människors välmående samt för växt- och djurlivet. I Varbergs kommun finns allt ifrån strandpromenader och stadsparker till naturlika strövområden.

Societetsparken anlades i slutet av 1800-talet då Varberg var en välbesökt kurort. Det halländska kustlandskapet saknade naturlig skugga och växtlighet därför var anläggandet av parker nödvändigt. Kurortsgästerna ville inte bli solbrända och därför ligger många av Varbergs äldsta parker just nere vid havet. I Societetsparken ligger Societetshuset som stod klart 1886. Huset användes som samlingslokal för kurortsgästerna och ersatte det tidigare Brunnshuset i Brunnsparken.

Idag är Societetshuset kulturminnesmärkt och innehåller restaurang och nattklubb. Mitt emot huset finns en liten utomhusscen, där konserter anordnas sommartid. I Societetsparken finns flertalet planteringar som byts ut efter säsong, samt en rosenträdgård. I parken finns numera också en välbesökt utflyktslekplats med spöktema – Spööökitetsparken.

Engelska parken är en centralt belägen park mellan Brunnsparken och Societetsparken som anlades på 1800-talet för att skänka skugga åt de flanerande kurortsbesökarna då de rörde sig mellan stadskärnan och havet.

I Engelska parken finns ett antal perennplanteringar som erbjuder färg- och doftprakt under växtsäsongen. Planteringarna är både en njutning för människan men också för insekter och småkryp som lockas av planteringarna. Planteringarna har bland annat lockat den fridlysta Vallhumlan att bosätta sig i Varberg. I parken finns också ett antal skulpturer, varav ”Stilla Rörelse” av Maria Miesenberger är den mest uppseendeväckande. Här finns även kommunens kaktusplantering som sätts ut varje sommar.

Brunnsbergsskogen i Varbergs nordöstra delar är ett naturområde som betraktas som en stadsnära skog. Skogen planterades runt år 1900 under medverkan av stadens skolbarn i ett område där det tidigare i huvudsak växte ljung och enbuskar. I skogens södra del nära Gödestadsvägen finns en tjärn som går under namnet ”Svarta havet”, medan den mindre tjärnen norr om cykelbanan kallas ”Vita havet”. Genom skogen går också Hälsans stig Pdf, 2.1 MB. – en slinga på fyra kilometer. Sittplatser finns också utmed denna stig.

Brunnsbergsskogen är ett område rikt på fornlämningar, såsom forntida gravar och en rund stensättning. Dessa kan skymtas som upphöjda kullar eller formationer i landskapet.

Påskbergsskogen är ett motions- och rekreationsområde i sydöstra delen av Varberg. Skogen planterades på 1870-talet under initiativ från rektorn Herman Rodhe, som ville förvandla Varbergs kala och ödsliga omgivningar till skog. Påskbergsskogen har ett omfattande nät av gång-, cykel och motionsstråk. Det populära motionsstråket genom skogen är cirka 3 km långt och belyst, samt innefattar även tre stationer med utegymredskap för träning utomhus.

I skogen finns också ett arboretum fördelat över området som innehåller 120-130 arter, varav flera är försedda med informationstavlor. Varbergs scoutkår har sin stuga i området och det finns även en naturlekplats i skogens västligaste del.

Subbeleden kallas den södra förlängningen av Strandpromenaden som leder ner från Varbergs kurort till Apelviken. Leden är uppkallad efter den fyr som finns ute på udden utanför Varbergs Kurort. Leden går längs med havet genom vild växtlighet och kallas även Kurortspromenaden.

Skötsel

Hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för utveckling och skötsel av samtliga kommunala parker, grön- och naturområden.

Skötsel av våra gröna ytor varierar beroende på typ av mark och var den finns. Att ytorna sköts olika beror också på hur de är tänkta att användas. Gräs och buskage växer olika snabbt beroende på jordmån, väta och geografiskt läge och vi kan inte alltid ge exakta datum när specifika ytor klipps. Ytor där människor träffas, umgås och leker klipps oftare än andra ytor.

Finparkgräs

I kommunens finparker klipps och trimmas/putsas gräsytorna med 6–8 dagars intervall. Gräsmattor som är planterade med lökväxter klipps efter att lökväxterna vissnat ner. Exempel på en finpark är Engelska parken.

Bruksgräs

Ytor med bruksgräs möjliggör för umgänge, lek och andra aktiviteter. Bruksgräs klipps med 6–8 dagars intervall och trimmas/putsas med 12–16 dagars intervall. Gräsmattor som är planterade med lökväxter klipps efter att lökväxterna vissnat ner.

Klippt långgräs – slagklippningsytor

Långgräs klipps med ett intervall om 2–4 gånger under växtsäsongen. Långgräs finns främst på ytor som inte används så frekvent och i trafikmiljöer.

Vägslänt/dike/vägren

Dessa ytor klipps med en slaghack för att säkra god sikt och för att där inte ska växa exempelvis sly. De flesta av dem slås en gång om året, under perioden mitten av augusti och hela september. Ett fåtal ytor slås två gånger om året. Det är framför allt så kallade sikttrianglar i trafikintensiva miljöer, i dessa fall görs även en insats under veckorna runt midsommar.

Högvuxna gräsytor – slaghackningsytor

Slaghackningsytor finns främst på platser som inte används så ofta. De klipps en gång under växtsäsongen med start under september månad. Anledningen till att de klipps mer sällan är att vi behöver prioritera de ytor som används oftare, minska miljöpåverkan och främja biologisk mångfald.

Ibland klipps remsor runt om slaghackningsytorna, motsvarande bruksgräs, för att ge ett lite mer omvårdat intryck och ge fri sikt vid vägar och gång- och cykelbanor. Ibland klipps även gångar i ytan för att möjliggöra passage över ytan utan att behöva gå i högt gräs. Målet är framför allt att förhindra att dessa ytor slyas igen, tanken är att de ska bibehållas som en högvuxen gräsyta.

Ängsytor – slåtter med uppsamling

Vi har identifierat cirka 330 000 kvadratmeter av kommunens gräsytor som viktiga ytor utifrån perspektivet biologisk mångfald. Dessa ytor slåttar vi med skärande slåttermaskin. Sedan får gräset ligga i upp till två veckor för att fröa av sig innan vi samlar upp och forslar bort det. Arbetet startar under mitten av augusti och pågår en bit in i september, lite beroende på väder.

Biologisk mångfald

En del av vårt uppdrag består av att bidra till biologisk mångfald. På flera platser har vi anlagt ängar, exempelvis längs gång och cykelstråk, rondeller och parker. Det innebär att vi inte klipper gräs på en del platser eftersom de hanteras som ängsytor.