Sök

2022-06-08

Tångupptagning och strandstädning

Under sommaren städar vi de kommunala badplatserna och rensar stränderna från tång. Så här går det till.

Så jobbar vi med tången

Tångupptagning på stränderna har pågått under många år för att göra det trevligare att komma i havet. Den görs regelbundet under perioden 15 maj – 15 september, minst en gång i veckan och oftare på de mest populära stränderna. Samtidigt städas stränderna från annat skräp, soptunnor töms och toaletter städas för att våra badplatser ska vara attraktiva för besökare.

Vi tar upp tång på följande platser enligt ett rullande schema:
Barnens badstrand, Lilla Apelviken Kåsa, Apelviken, Södra näs, Björkäng, Bua (Krogsta & Båle) Gamla köpstad (Kagabäcksviken) Träslövsläge, Espevik, Bua (Sanddamm & Videberg), Stråvalla, Getterön (1:a, 4:e & 5:e vik), Kärra Norra, Kärra Södra.

Tånghållplatser - nytt fär säsongen

I år tar vi bort tång från strandlinjen men tången lämnar inte badplatsen utan samlas ihop i tånghållplatser. En fördel med att den är kvar på stranden är att den är hemvist för ett myller av smådjur som uppskattas av födosökande fåglar. När sedan badsäsongen är över kommer tången att återföras havet under en period då väder och vind tillåter.

Vid badplatser som är klassificerade med hög standard enligt kommunens Badplatsriktlinje samlas tången upp och körs iväg. Det gäller exempelvis Femte vik på Getterön samt i Apelviken. Även vid dessa platser samlas tången först ihop i högar innan den kan transporteras bort. Eftersom naturområdet som anläggs vid Lassbackadeponin har behov av en viss mängd tång som jordförbättring, kan just den här tången köras dit och på så vis användas cirkulärt.

Varför har kommunen valt att skapa tånghållplatser?

Det är bättre för miljön än att köra tången, som är en naturresurs, på deponi då även långa transporter ingår i hanteringen. Hanteringen av tången blir nu mer klimatsmart och ökar den biologiska mångfalden, dels i tånghögarna, dels i strandlinjen när tången läggs tillbaka ut i havet igen. Det är enkel driftsmässig hantering och därmed relativt kostnadseffektiv. Att köra tången på deponi är heller inte en rimlig hantering av kommunens skattemedel.

Hur tänker vi kring tånghögarnas placering?

Vi har tagit hänsyn till hur människor brukar nyttja stranden och hur de rör sig. Många platser ligger i anslutning till entréer och då valda för att människor oftast inte stannar där utan går vidare. Andra faktorer som påverkat val av plats är attraktivitet för solbad/lek, markens beskaffenhet, tillgänglighet för den maskinpark som används för tånghantering, avstånd till sanddynerna samt påverkan på befintlig flora. Troligtvis kommer någon att sakna sin plats på stranden men badplatserna är oftast stora och räcker till för alla.

Alla badplatser som har tånghantering kommer ha tånghållplatser förutom Barnens badstrand där utrymmet anses för litet.

Hur ska vi hantera tången i framtiden?

I dagsläget saknas permanenta upplagsplatser för en effektiv hantering av den naturresurs som tången faktiskt är. Det långsiktiga målet för tången som hanteras på Varbergs stränder är att den förvandlas till en ekonomisk resurs för kommunen, samtidigt som både kommunivånare och turister fullt ut kan njuta av tångfria bad på våra badplatser. Planen är att tången kan förädlas ihop med övrig kompost till ny jord. På så vis kan förvaltningen bli självförsörjande på växtjord.

Vi tittar även på andra lösningar utifrån att tången är och kan användas som en naturresurs. Forskning pågår både internationellt och nationellt - och kommunen följer den utvecklingen. Mer information om tånghanteringen finns i vårt nyhetsarkiv:
Hållplatser för tång införs på stränderna.

Vem ansvarar för skötseln?

Hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för skötseln av de kommunala badstränderna. Kommunens Badplatsriktlinje Pdf, 15.3 MB. fungerar som vägledning och planeringsunderlag för vid utveckling och skötsel.

ikon

Kontakta oss

Kontakt

Kontaktinformation

Självservice & blanketter