Studieresor inom projekt Proximities
I EU-projektet Proximities besöker vi våra partners, kommuner och regioner. Under besöken får vi ta del av flera goda exempel på hur en kommun, stad och region arbetar för mer hållbara städer och samhällen - erfarenheter som vi tar med oss när vi utvecklar framtidens Varberg.
Studieresa till Craiova, Rumänien
Den 3-5 juni besökte vi Craiova i Rumänien. Tillsammans med deltagare från flera europeiska kommuner fick vi ta del av hur Craiova arbetar med stadsutveckling, hållbara transporter och lokal ekonomisk utveckling.
Craiova är en stad med cirka 230 000 invånare i södra Rumänien. Efter decennier präglade av kommunistiskt styre genomgår staden idag en omfattande omvandling där investeringar i offentliga miljöer, grönområden och hållbara transporter ska bidra till ökad livskvalitet för invånarna.
Parker som stärker livskvalitet och klimatanpassning
Vi besökte Nicole Romanescu Park – ett av Europas största stadsparksområden med sina 93 hektar. Parken ligger i stadens utkant och fungerar som en viktig plats för rekreation, möten och svalka under varma sommardagar. Genom investeringar med stöd från EU har parken rustats upp. Gröna miljöer som dessa spelar en allt viktigare roll i städers arbete med klimatanpassning och folkhälsa.
Hållbara transporter knyter samman stad och landsbygd
Craiova har genomfört en omfattande omställning av sitt kollektivtrafiksystem. Genom att investera i eldrivna bussar och förbättrade förbindelser mellan stadskärnan och omkringliggande områden arbetar kommunen för att skapa bättre tillgänglighet och minska klimatpåverkan.
Tillgången till hållbara transporter är en viktig förutsättning för att stärka kopplingarna mellan stad och landsbygd och ge fler möjlighet att ta del av arbete, service och fritidsaktiviteter.
Stadsförnyelse genom konst och offentliga miljöer
I Craiova pågår flera projekt för att förnya stadsmiljön och skapa mer attraktiva platser att vistas på. Nya gångstråk, upprustade torg och utvecklingen av stadskärnan är delar av ett långsiktigt arbete för att höja livskvaliteten.
Konst spelar en tydlig roll i utvecklingen. Väggmålningar, skulpturer och installationer bidrar till att skapa identitet och ge liv åt det offentliga rummet. Stadens stolthet över sin historia och sina platser märks tydligt i arbetet med att forma framtidens Craiova.
Lokal ekonomi och regional samverkan
Under besöket genomförde experter från Erasmus University Rotterdam en master class med fokus på lokal ekonomi. Partnerkommunerna delade erfarenheter kring hur samverkan kan bidra till lokal utveckling och stärkt attraktivitet.
Reggio Emilia presenterade sitt arbete med kreativa nav och regional samverkan för att utveckla besöksnäringen. Craiova berättade om sina strategier för att bygga en stark lokal ekonomi i en stad under förändring.
Vi från Varbergs kommun presenterade arbetet med kommunens turismkluster och hur samverkan mellan företag, föreningar och offentliga aktörer bidrar till att utveckla landsbygden och stärka den lokala ekonomin.
Erfarenheter för framtidens Varberg
Craiovas utvecklingsresa visar hur investeringar i grönstruktur, hållbara transporter, offentliga miljöer och lokal samverkan kan bidra till att skapa en mer attraktiv och levande kommun. Även om utvecklingen sker stegvis och genom många olika projekt är ambitionen tydlig – att stärka kopplingarna mellan stad och landsbygd och skapa goda livsmiljöer för invånarna.
Studiebesöket gav värdefulla erfarenheter som kan bidra till Varbergs fortsatta arbete med översiktsplanering, ortsutveckling, landsbygdsutveckling och hållbara livsmiljöer – och till att skapa ett Varberg där det är nära till både vardagens service och naturens möjligheter.
Studieresa till Veszprem, Ungern
Den 14-16 april 2026 besökte vi staden Veszprem i Ungern – en stad i Varbergs storlek med stark identitet och fokus på hållbar utveckling. Under besöket fick vi ta del av flera exempel på hur man bygger ett hållbart samhälle.
Hållbar mobilitet i kuperad stad
V-bike är ett el-hyrcykelsystem, som är en del av kollektivtrafiken. Cyklarna finns till för både invånare och besökare. Alla i staden når en cykelhub inom 10 minuter från sitt hem. Tjänsten är också subventionerad för dem som bor i kommunen. Varberg har ett hyrcykelsystem främst för turister under sommaren. Besöket gav inspiration till utvecklingen av verksamheten och hur ett hyrcykelsystem kan fungera även med elcyklar som behöver laddas.
Mötesplatser mitt i stan
Veszprems kommun äger två stora byggnader i centrala stan som sköts av ett kommunalt bolag. Här kan kultur, sport, samhällsföreningar och organisationer hyra in sig med sin verksamhet. Det är öppet för allmänheten att delta i verksamheten. Föreningarna får själva lösa vaktmästare, värdar och annat behov av service, vilket håller nere priset. Syftet med upplägget är att göra lokalerna flexibla för så många verksamheter som möjligt så att lokalerna används på ett hållbart sätt, även ekonomiskt.
Klimatanpassade grönytor
Veszprem har i många år lämnat gräsytor i staden att bli blommande ängar. Istället för att klippa 6-8 gånger per år så klipper man 2 gånger. Gräsklippet lämnas kvar som gödsel och bidrar till ökad blomning. Åtgärderna främjar den biologiska mångfalden i staden och gör att man kan minska skötseln av grönytor. Projektet har bevisade resultat framtagna tillsammans med forskare och är ett välbesökt gott exempel i Europa. I början var många invånare skeptiska men idag är det en accepterad åtgärd för en hållbar stadsmiljö.
Stärkt samhörighet på landsbygden
Veszprem har 15 distrikt där varje distrikt har fått ta fram eller förnya sin distriktsflagga. Detta för att återskapa platsens identitet och bygga gemenskap på platsen. Att göra flaggor för olika stadsdelar känns inte så aktuellt för Varberg men att bygga en ökad känsla av samhörighet för sin plats i staden skulle vara spännande. Denna samhörighet finns oftare på landsbygden.
Andra goda exempel som visades upp i Veszprem var sociala bostäder drivna av en förening för hemlöshet och Sunshine club, en fritidsklubb för barn och ungdomar i ett utsatt område.
Studieresa till Reggio Emilia, Italien
Hur kan vi skapa levande platser där människor har nära till vardagens behov och en god livsmiljö. Den frågan stod i centrum när representanter från Varbergs kommun besökte Reggio Emilia i februari 2026. Tillsammans med kollegor från hela Europa fick vi ta del av hur Reggio Emilia arbetar med 15-minutersstaden – ett stadsplaneringskoncept där invånare ska kunna nå arbete, service, rekreation och mötesplatser inom en kort resa till fots eller med cykel. Konceptet presenterades av forskaren Carlos Moreno från Sorbonne University. Föredrag och panelsamtal, där kommunstyrelseordförande David Sandrén deltog, följdes sedan av studiebesök där idéerna om 15-minutersstaden omsatts i praktiken.
Från industriområde till innovationsmiljö
I Reggiane Innovation Park har ett tidigare industriområde steg för steg omvandlats till ett innovationsdistrikt med utbildning, företag och offentliga verksamheter – mitt i en miljö med parker och offentliga mötesplatser. I stället för att bygga nytt på orörd mark har kommunen återanvänt befintliga strukturer och fyllt dem med nytt innehåll.
Utveckling av arbetsplatser, utbildning och offentliga funktioner kan bidra till att skapa liv och rörelse även utanför stadskärnan – om de kombineras med attraktiva offentliga miljöer och mötesplatser.
Mötesplatser som formas av lokalsamhället
Runt om i Reggio Emilia finns så kallade Neighbourhood Homes – lokala mötesplatser som drivs av föreningar och kooperativ. Kommunen äger lokalerna, men verksamheten formas av människorna som bor i området.
Det kan handla om allt från sociala aktiviteter till stödinsatser eller kulturverksamhet – beroende på lokala behov.
Tillgång till lokaler är en viktig del av samhällsplaneringen. Genom att möjliggöra lokala mötesplatser kan vi stärka gemenskapen i våra orter och skapa social infrastruktur nära invånarna.
Parker som möter klimatutmaningar
Reggio Emilia arbetar aktivt med att utforma parker som möter klimatutmaningar – till exempel värmeböljor, skyfall och minskad biologisk mångfald. Genom mikroskogar, ängsmarker och våtmarker skapas miljöer som både hanterar klimatpåverkan och bidrar till ökad livskvalitet.
Gröna områden är inte bara är en trivselfråga – utan en viktig del av kommunens klimatanpassning och en resurs för både hälsa och biologisk mångfald.
Rekreation nära hemmet
Under pandemin utvecklade Reggio Emilia ett nätverk av rekreationsleder – City of Trails. Genom att märka upp befintliga stigar och vägar skapades nya möjligheter till rörelse och friluftsliv nära hemmet. Lederna sköts till stor del ideellt av föreningar, med stöd från kommunen.
Tillgången till natur och rekreation kan stärkas med relativt små medel – genom samverkan med civilsamhället och genom att utveckla det som redan finns.
Besöket i Reggio Emilia gav oss bra erfarenheter som kan bidra till vårt fortsatta arbete med översiktsplanering, landsbygdsutveckling och ortsutveckling – och till att skapa ett Varberg där vardagen fungerar nära, oavsett var i kommunen man bor.
Studieresa till Riga, Lettland
Hur kan en stad växa hållbart när invånarna själva får vara med och forma framtiden? Det var en av huvudfrågorna när representanter från Varbergs kommun besökte Riga, Lettlands huvudstad, i september 2025 för att studera hur staden arbetar med grannskapsplanering, platsutveckling och medborgarbudget.
Planering på grannskapsnivå
Riga består av 58 stadsdelar med stor variation – från historiska kvarter till sovjetiska bostadsområden och förorter med sommarstugekaraktär. För att skapa en mer jämlik och sammanhållen stad har Riga tagit fram så kallade grannskapsplaner för 23 områden utanför stadskärnan. Arbetet liknar planprogram och bygger på fyra fokusområden: trygg mobilitet, lokal identitet, småföretagsutveckling och attraktiva offentliga platser.
Invånare och lokala aktörer involveras tidigt i processen genom dialog, kartövningar och omröstningar om framtida funktioner. Exempel från Kengarags visar hur staden arbetar med att knyta ihop områden över fysiska barriärer som motorvägar och att skapa nya mötesplatser. I Darzini, ett tidigare sommarstugeområde, fokuserar arbetet på att förbättra tillgången till service och skapa ett tydligare lokalt centrum.
En marknad som mötesplats
Ett annat stopp var Vidzeme Market, en traditionell marknadsplats som länge stått tom. Genom projektet New European Bauhaus har platsen fått nytt liv. Målet är inte bara handel, utan att skapa en mötesplats för mat, kultur och kreativitet. Utvecklingen sker stegvis, med fokus på att aktivera platsen och få tillbaka människorna – innan större investeringar görs. Arbetet påminner om hur Varberg kan utveckla torg och mötesplatser, till exempel i Breared eller Veddige, genom dialog och samarbete med föreningar och lokala aktörer.
Medborgarbudget – från idé till verklighet
I Riga är medborgarbudget ett lagkrav. Alla kommuner avsätter en del av budgeten till projekt som invånare får föreslå och rösta om. Förslag kan handla om allt från utegym och lekplatser till sociala projekt, och även genomföras på privat mark – om ägaren öppnar platsen för allmänheten i minst tio år
Sedan starten 2019 har över 200 idéer lämnats in, och drygt hälften är redan genomförda eller på väg att bli det. Modellen visar hur delaktighet kan stärka engagemanget i lokalsamhället – något som kan inspirera Varberg i arbetet med medborgardialoger, föreningssamarbeten och utveckling av mötesplatser.
Lärdomar för Varberg
Riga visar att stegvis utveckling, delaktighet och samordning mellan olika aktörer är nycklar till hållbar stadsutveckling. Genom att aktivera platser tidigt, skapa förutsättningar för lokalt engagemang och testa idéer i liten skala kan även mindre insatser få stor betydelse för helheten.
Studieresa till Cork, Irland
Under studieresan till Cork i maj 2025 fick vi ta del av flera exempel på hur man skapar trygga och gröna stadsmiljöer med närhet till service. Vi deltog i en masterclass med arkitekten Giulia Vallone och fick även ta del av exempel från Riga och Ungern.
10-minutersstaden – allt nära hemmet
I flera irländska städer har man testat konceptet “10-minutersstaden”. Konceptet har sitt ursprung i ett arbetet som gjorts av Southern Regional Assembly. Tanken är att alla vardagliga behov – som vård, skola, matbutik, kultur och kollektivtrafik – ska kunna nås inom tio minuters gång, cykel eller buss från hemmet. Genom att analysera städers tillgång till service och infrastruktur kan man planera mer hållbart, minska bilberoendet och skapa bättre livskvalitet. 10-minutersstaden har blivit ett nationellt ramverk och bland annat testats i Ballingcollig och North Blackpool:
Ballincollig – från militärt område till levande stadsdel
Ballincollig, en stadsdel i Cork, har gått från att vara ett gammalt militärt område till en grön och livlig stadsdel. Här har man skapat 800 nya bostäder och utvecklat en stor park tillsammans med invånarna. Parken är öppen för alla och används för idrott, natur och fritidsaktiviteter. Området har prisats för sin goda utveckling.
North Blackpool – ny stadsdel med hållbarhet i fokus
I Cork planeras en ny stadsdel där man satsar på ekologiska korridorer, nya skolor och kollektivtrafik. Området ska rymma 13 000 nya invånare och man har tagit inspiration från både 10- och 15-minutersstadens idéer. Lokal delaktighet och miljöhänsyn är viktiga delar av arbetet.
Arus Mhuire Housing - tryggt och socialt boende för äldre
I Cork erbjuder kommunen äldre invånare (60+) att byta sina hus mot lägenheter anpassade för seniorer. Lägenheterna för äldre är moderna, lättskötta och omges av grannar i samma ålder. Här skapas också gemenskap genom gemensamma aktiviteter som grillkvällar och utflykter. Boendet är tryggt och hyran anpassas efter pensionen. Husen som de äldre flyttar ifrån kan säljas till eller hyras av familjer.
Shandon – lokal stadsförnyelse med invånarna i centrum
I stadsdelen Shandon i Cork har man tagit fram 36 konkreta förslag för att förbättra området, som länge haft sociala problem. Det handlar bland annat om fler mötesplatser, bättre offentliga ytor och tryggare miljöer. Arbetet har gjorts i samverkan med invånarna, där deras kunskap och önskemål varit centrala. Detta projekt liknar det som gjorts i Varbergs kommun med ortsutvecklingsstrategier.
Masterclass
Free Riga – nytt liv i tomma hus
I Lettlands huvudstad Riga arbetar organisationen Free Riga med att ta hand om övergivna byggnader och ge dem nytt liv. Tillsammans med lokala föreningar skapar man kulturhus, mötesplatser och sociala verksamheter. Det bidrar till både trygghet och kreativitet i staden.
Danube NONA – grön omvandling av gamla fabriksområden
I ungerskt projekt har man arbetat med att återanvända gamla industriområden på ett grönt och hållbart sätt. Invånarna har varit med i processen, och fokus har legat på att bevara natur, skapa trivsel och stödja lokala idéer.
Re-inhabiting the streets – att göra gatan till allas rum
Arkitekten Giulia Vallone visade hur man kan planera städer så att de blir mer levande och människovänliga – inte styrda av biltrafik. Genom samarbete med invånare har hon skapat trivsamma gator där det finns plats för både arbete, möten och vila.
Studieresa till Manresa, Spanien
Carlos från Manresa berättar om projektet Fabrica Nova.
Stadsomvandling för att stärka det historiska centrat
I Manresa har det historiska centrat under åren förfallit och utvecklats till ett låginkomstområde, medan staden har expanderat norrut och österut med mer välbärgade bostadsområden. Nu görs stora satsningar för att göra området mer attraktivt igen. Två exempel på detta är Fabrica Nova och Anònima.
Fàbrica Nova i Manresa var en stor textilfabrik som sysselsatte tusentals kvinnor och spelade en viktig roll i stadens industriella utveckling. Efter nedläggningen 1989 har området stått oanvänt, men kommunen har nu tagit över platsen för att omvandla den till ett utbildnings- och innovationscentrum i samarbete med Universitat Politècnica de Catalunya. Den pågående renoveringen syftar till att bevara byggnaden samtidigt som den får en ny funktion som ett kunskapsnav för framtiden.
Anònimafabriken i Manresa, ett tidigare kolkraftverk från 1800-talet, renoveras nu för att bidra till stadens utveckling. Efter årtionden av förfall har kommunen köpt fastigheten och omvandlar den till ett centrum för affärsutveckling och kultur tillsammans med företag, föreningar och organisationer. Byggnaden ska bland annat inrymma ProEmbresa, en kommunal organisation för hållbar ekonomisk utveckling, samt fungera som en plats för konst och kultur, där den årliga FABA-festivalen redan äger rum. Projektet är en del av Manresas satsning på nya offentliga och gröna miljöer nära stadens historiska center.
Både Fàbrica Nova och Anònima kan inspirera Varbergs kommun i utveckling av området Renen i centrum.
Jämlika skolor och hållbara skolresor
Manresa har under två år arbetat för att minska skolsegregationen genom zonindelning och ett poängbaserat skolvalssystem. Platser i varje klass reserveras för elever från olika socioekonomiska bakgrunder för att skapa mer blandade skolmiljöer. Kommunen har haft en omfattande dialog med skolor och vårdnadshavare för att öka förståelsen och acceptansen för reformerna. Trots positiva resultat kvarstår utmaningar, och fortsatt samverkan är avgörande för att stärka jämlikheten i skolorna.
Conciliabus är ett skolreseprojekt där elever från sex skolor åker buss, cyklar eller går med en ledsagare. Projektet startade 2017 för att göra skolvägen säkrare och har fått stöd från alla politiska partier. Föräldrar kan åka till jobbet tidigare, medan barnen får tid att umgås, leka och lära sig om trafiksäkerhet. Projektet har minskat antalet bilar runt skolorna, vilket bidrar till lägre utsläpp. Ursprungligen var ledsagarna volontärer, men idag är det skolpersonal som också hjälper till vid lunch, vilket stärker relationen till eleverna.
Skolreseprojektet kan inspirera Varbergs kommun att arbeta för att minska biltrafiken runt skolorna och öka antalet vuxna som barnen möter i vardagen och som kan ge ökad trygghet i skolmiljön.
Ett grönt stråk runt staden
Green Belt i Manresa är ett stadsnära landskapsprojekt som syftar till att bevara och stärka områdets sociala, miljömässiga och kulturella värden. Projektet, som leds av kommunen i samarbete med lokala organisationer, har skapat rekreationsområden, utvecklat jordbruk och restaurerat naturområden. Initiativet främjar hållbar stadsutveckling genom att koppla samman stad och natur, stödja lokal livsmedelsproduktion och erbjuda invånarna möjligheter till fritid, utbildning och turism. Det är ett framgångsrikt exempel på hur stadens närmiljö kan förbättras genom samverkan och långsiktiga investeringar.
Manresas samverkan med lokala organisationer för att utveckla den stadsnära landsbygden och arbeta för ta tillvara lokalt producerade livsmedel är något som Varbergs kommun kan hämta mycket inspiration ifrån i arbetet med att stärka service, hållbart resande och goda livsmiljöer på den stadsnära landsbygden.
Senast Ändrad: