Barn på gatsten som ritar

    Barn och ungas röst i stadsplaneringen

    För att staden verkligen ska representera alla invånare, oavsett ålder, ska barn och unga komma till tals på ett tidigt stadium när vi planerar hur Varberg ska utvecklas.

    Stadsutveckling berör alla generationer. Nybyggnationer och planläggning ska ha sina rötter i historik och tradition, men det är för framtidens behov och kommande generationer vi bygger.

    2020 blev barnkonventionen svensk lag, vilket innebär att kommuner måste säkerställa barnens rättigheter och perspektiv i samhällsplaneringen. Barn är individer med specifika förutsättningar, och det finns många aspekter att ha i åtanke i en utredning om ”barnets bästa”. Exempel på dessa är trafiksäkerhet, trygghet, fysiska och sociala barriärer, orienterbarhet och överblickbarhet, rörelsefrihet, tillgänglighet, fysisk aktivitet, gröna ytor, lekmöjligheter och offentliga platser.

    I Varberg är social hållbarhet en alltmer prioriterad fråga. Därför är det viktigt att lyssna även på barnens röster i medborgardialogen som kan föregå om- och nybyggnationer. Då kan vi skapa en stad där barn kan leva tryggt och trivas i den offentliga miljön.

    Barnen om projekt Gamla spåret

    Barnens idéer och önskemål kring hur spårområdet kan utvecklas är en viktig del i vår planering av hur spårområdet ska användas i framtiden.

    Mariedalsskolans elever tycker till om delområde Kurtinen

    Under september 2021 besökte 60 elever från Mariedalsskolan området Kurtinen och de närliggande platserna.

    Eleverna fick information om de olika platserna och de fick i sin tur fick beskriva hur de upplevde platserna och vad de såg för möjligheter.

    Många kreativa synpunkter kom fram, bland annat efterfrågas att det finns djur som går att besöka, ett annat att behålla delar av banvallen för att kunna använda som pulkabacke. Dessa och andra förslag från eleverna kommer att ingå i det fortsatta arbetet med spårområdets utveckling.

    Barn leker i träd

    Elever från Mariedalsskolan klättrar i träd i området Kurtinen.

    Travarens förskola om delområde Hästhaga

    Klättra i linor! Elsparkscykelväg! Eller djurpark, godisaffär och klätterställning? Idéerna var många när vi frågade femåringarna på Travarens förskola vad de vill göra på Hästhagaberget när spåren flyttar ner i Varbergstunneln om några år.

    Travarens förskola ligger precis intill Hästhagaberget, där järnvägen idag går i en ravin. På vår promenad uttryckte barnen att de gillar området, det känns skönt och härligt att vara där. Här kan man klättra på stenar och i träd, äta frukt och plocka bär. Det finns några läskiga platser, framför allt stenbrotten där man kan ramla och en gammal krutkällare.

    Barnen ser möjlighet med att spåren försvinner. Framför allt kan man klättra och använda spåret som väg för elsparkcyklar.

    Gamla spåret

    Barn står och tittar mot ravin och ut mot havet.

    Barnen på Travarens förskola spanar efter tåget i ravinen.

    Barnen om stadskärnan

    Ett annat exempel på barndialog var en så kallad ”barnkonsekvensanalys av stadskärnan”. Den genomfördes tillsammans med fyrtio barn i åldrarna 6-7 år och 13-14 år. Under en fördesignad stadsvandring, med särskilt utformade hjälpmedel, upplevde barnen delar av staden och gav respons på de offentliga rummen.

    Barndialoger ger nya perspektiv

    Under 2020 ägde flera barndialoger rum i Varberg och en kommunal grupp bildades för att samla erfarenheter om verktyg och metoder. Arbetsgruppen tar vara på lärdomar som är användbara för framtidens arbete.

    - Barnen är att de ser helt andra saker än vi. En skylt kan betyda något annat. En stenkant vara svår att förstå. Men de ser också möjligheter som vuxna inte ser, och sätter ord på vilka upplevelser och känslor de saknar. Saker vi kan bygga åt dem, säger Pär Selander, landskapsarkitekt på hamn- och gatuförvaltningen.

    Senast publicerad:

    Kontakt
    Pär Selander
    Landskapsarkitekt
    Fakta

    FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen ger barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals, oavsett bakgrund. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.