Förskola och skolverksamhet i Träslöv
Fastigheten Träslöv 5:36 är belägen i den östra delen av Varberg intill bostadsområdet Borgasgård. Fastigheten ligger inom utpekat utvecklingsområde för blandad bebyggelse i den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet. Väganslutning till området sker via Borgasgatan som i sin tur nås från Trädlyckevägen.
Vad planeras?
Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för användningen skola. Planen syftar även till att bevara kultur- och naturvärden inom området för att främja lekmiljöer och ekosystemtjänster, samt möjliggöra gång- och cykelanslutningar till framtida utbyggnadsområden. Planen möjliggör skolverksamhet och tilltänkt byggnation av en förskola i två våningar med friyta för minst 160 barn på östra Träslöv. Planen bevarar biotopskyddade naturvärden inom området för att främja lekmiljö och naturpedagogik.
Den föreslagna bebyggelsen omfattar en förskolebyggnad i två plan samt komplementbebyggelse på Borgasgård, östra Träslöv. Förskolebyggnaden beräknas innehålla 8 avdelningar á 160 barn och ger behov till en bruttototalarea på ca 2000 m². Byggnaden kan även komma att inrymma tillagningskök och matsal.
Bebyggelsen är omställningsbar och kan på sikt inrymma andra typer av skoländamål för att kunna möta olika behov. Detaljplanen ger utrymme för högre exploatering än föreslagen bebyggelse. Den högre exploateringen lämpar sig för skolverksamhet där behovet av friyta är mindre än för en förskola. Största byggnadsarea är 2800 m² och bruttototalarean får inte överskrida 3500 m².
Detaljplanen handläggs med ett standardförfarande.
Miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att förslaget till ändring av detaljplan inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Vad händer nu?
Detaljplanen fick laga kraft den 26 augusti 2022.
Du kan även öppna kartan i en ny flik.
Senast publicerad:
Fakta
Område: Träslöv
Användning: Skola
Var i processen: Laga kraft
Fastighet: Träslöv 5:36
Dnr: SBK 2020-571
Planprocessen
-
Planbesked
Planprocessen börjar alltid med ett planbesked.
Första steget i planprocessen är att ansöka om planbesked. Det är byggnadsnämnden som fattar beslut och som ger positivt eller negativt planbesked. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Ett positivt planbesked innebär att detaljplanläggning kan påbörjas. När alla steg i planprocessen är genomförda, fattar byggnadsnämnden beslut om att anta detaljplanen.
-
Startskede
Ett planavtal upprättas och ett planförslag börjar arbetas fram.
Innan detaljplanearbetet kan påbörjas måste ett planavtal upprättas mellan kommunen och den eller de som ansökt. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden. Kostnaderna för att ta fram detaljplanen betalas av sökande. När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram. Arbetet görs av stadsbyggnadskontoret i samverkan med sökande och andra kommunala verksamheter. I planförslaget framgår hur marken får användas, hur stora byggnader får vara och var de ska placeras.
-
Samråd
Föreslagen detaljplan sänds ut till berörda sakägare och myndigheter som får lämna synpunkter på förslaget.
Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds på samråd. Under samrådet samlas det in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Efter samrådet sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse. Synpunkterna måste skickas in skriftligt till kommunen för att de ska räknas som inkomna. Förslaget till detaljplan bearbetas sedan bland annat utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet. Samrådstiden är normalt åtta veckor. Under denna tid visas förslaget i Varberg växer-utställningen på Kulturhuset Komedianten och på kommunens hemsida.
-
Granskning
Planförslaget har omarbetats efter samrådet och sänds ut för granskning.
Det slutliga förslaget skickas ut för granskning och då kan du återigen lämna synpunkter. Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet, ska du ha lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningsperioden. Inkomna synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.
-
Antagande
Om inga större ändringar görs efter granskningen beslutar kommunen att anta detaljplanen.
Om inga större ändringar av detaljplanen behöver göras efter granskningen, kan detaljplanen antas. Eftersom alla synpunkter oftast inte blir tillgodosedda, ska en sammanställning av inkomna synpunkter och hur kommunen har valt att hantera dessa skickas till alla som inte har blivit tillgodosedda, innan detaljplanen kan antas. Det är oftast byggnadsnämnden som antar detaljplaner, men om en plan är av större allmänt intresse eller har ansetts innebära betydande miljöverkan, ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Efter att kommunens beslut att anta en detaljplan har anslagits, kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Det är bara de som lämnat synpunkter senast under granskningen som har rätt att överklaga.
-
Laga kraft
Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta detaljplanen, vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet anslagits.
Vid överklagande kan detaljplanen få laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut. När planen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen medger.