Hagaskolan jubilerar med skamvrå och närvarojournal

En väska packad för tidsresa. Filmklassikern Casablanca som inspiration. Klippdockor med klädmodet i specifikt decennium.

- När Hagaskolans jubileumsår tar plats i undervisningen är möjligheterna för elevers verklighetsbaserade lärande många, säger rektorerna Susanne Bertelsen och Kerstin Ekman Hake med stolta leenden.

Under läsåret firas och uppmärksammas skolans 75-årsjubileum. Vid terminsstart i augusti arrangerades framträdanden via ett lastbilsflak på Hagaplan. Bland annat berättade några av skolans första elever minnen från läsåret 1947 och nuvarande rektorer beskrev skolan i nutid. I december hölls ett öppet hus där lärare visade vad och hur jubileumsfirandet integreras i undervisningen och i vår kommer fler före detta elever till skolan och möter dagens elever.

Närvarojournal väckte nyfikenhet

Johanna Heimer och Pernilla Larsson är lärare i årskurs 1-3. Tillsammans med eleverna har de arbetat med jämförelser om hur det var förr i tiden i stad och på landsbygd. Under två dagar upplevde lågstadieeleverna en ”gammeldags skoldag” och levde sig in i seder och bruk från flydda dagar. I hopp om att eleverna skulle få en känsla av att resa bakåt i tiden letade lärarna i gömmor och vrår efter gamla ting. Tanken var att hålla till i tiden då skolan byggdes, men den tanken sprack.

- Tidsperioden fick expandera i takt med att elevernas intresse för historia ökade, berättar Pernilla Larsson och visar en resväska där hon och kollegan Johanna Heimer samlat material i form av klassiska sagoböcker, läseböcker och vishäften.
Pernilla Heimer hittade exempelvis en närvarojournal från en byskola på landsbygden daterad 1875 vid en röjning i familjegården.

- Vi har visat upp journalen för eleverna och diskuterat den tekniska utvecklingen av närvarorapportering. Från handskriven journal, telefonsamtal och sms-meddelanden till att idag ske digitalt via Skola24.

När eleverna studerade namnen i journalen, och fann en namne bland noteringarna, blev de självklart extra intresserade och funderade på vem ”Anna” eller ”Karl” var. När eleverna noterade en ökad frånvaro för dåtidens elever runt månadsskiftet oktober-november blev en del av livet ”Anna” och ”Karl” levde begripligt för eleverna. Pernilla Larsson berättar:

- Vi hade läst om Potatislov och varför det kallades så. Vi pratade om vilka olika förutsättningar barn förr i tiden hade, jämfört med nutidens, och att lovet idag kallas Läslov.

Skamvrån blev succé

Den gamla närvarojournalen gav alltså upphov till lärande samtal, reflektioner och jämförelser, och enligt de båda lärarna var arbetsområdet mycket uppskattat av eleverna. Men det som verkligen blev en ”hiss” var varken tekniska uppfinningar eller namnvänner från en svunnen tid – nej, det var att stå i skamvrån!

- Eleverna i årskurs 2 valde strategisk att dröja kvar ute på skolgården när det ringde in efter rasterna, säger Johanna Heimer och Pernilla Larsson och skrattar hjärtligt. Eleverna ville bli hämtade av oss lärare och stå i skamvrån. Det blev populärt att stå i ett litet hörn i klassrummet så det blev bara några minuter per elev eftersom det snabbt blev trångt i vrån.

Att eleverna genom ting, mångbottnat material och engagerade lärare kunde leva sig in i uppgiften så som ambitionen var satt, råder inget tvivel om. Och att elever och lärare lärt sig om dåtid, nutid och samhällsutveckling som påverkansfaktor för människors livsvillkor, det är alla involverade överens om.

Hagaskolans jubileumsår fortsätter och i nästa text om firandet gör Pedagog Varberg nedslag bland klippdockor och filmklassiker.

Viktoria Struxsjö
Jörgen Welter
pedagogvarberg@varberg.se