Månad 2-5 • Fritid • Kommun

Vara förälder

Det är mycket att tänka på som förälder, särskilt när man kommer till ett nytt land. Hur man ser på uppfostran och vad barn kan och får göra kan se olika ut beroende på var man kommer ifrån och vilka egna erfarenheter man har med sig.

När det gäller kvotflyktingar har familjen ofta levt i flyktingläger i långa perioder, ibland flera år. En del barn har inte kunnat gå i skola och förskola eller har bara sporadiskt kunnat delta i undervisning. Även barn som varit asylsökande i Sverige eller kommer som anhöriga till en familjemedlem med uppehållstillstånd har ofta levt under väldigt osäkra förhållanden. Kanske har man behövt flytta och byta skola många gånger, eller tvingats leva åtskild från föräldrar och syskon. Den här typen av omständigheter innebär att det kan ha varit svårt att upprätthålla en normal vardag med rutiner och regler för barnen.

För många blir det en annorlunda vardag i Sverige. Nu ska man som förälder själv gå i skolan, samtidigt som barnen börjar skola och förskola. Är man van vid att det är någon i familjen som ser efter barnen kanske känns det svårt att lämna sina små barn till förskolan.

Att flytta till ett nytt land innebär för många att ens sociala nätverk försvinner, mor- och farföräldrar, grannar och andra som kanske passat barnen och kunnat hjälpa till finns inte längre till hands. Att få ihop livspusslet med allt ifrån att handla mat, hämta och lämna på förskolan till att hålla reda på tandläkarbesök och egna skoluppgifter kan bli tufft. Många har inte bil och körkort och är man dessutom ensamstående förälder blir det en hel del logistik.

Ofta lär sig barn språk snabbare än vuxna och vad de berättar hemma kan vara svårt att värdera. I en del sammanhang blir man kanske till viss del beroende av barnens språkkunskaper, som i kontakten med kompisarnas föräldrar eller i mataffären. Det kan också vara svårt att behöva säga nej till saker som kompisarna har, som egen mobil eller vissa klädmärken, för att pengarna inte räcker till.

De flesta klarar det mesta på egen hand och saker som är svåra i början blir enklare efter ett tag. Men ibland blir situationen övermäktig eller så händer något som gör att man behöver mer stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Den som kommer i kontakt med en familj som uttrycker att de behöver hjälp kan alltid ringa och prata med personal på socialtjänsten om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns. För att socialtjänsten ska kunna hjälpa familjen behöver familjen själva vilja boka in ett möte eller samtal med någon på Barn- och familjeenheten. Socialtjänsten anordnar också kurser och familjeutbildningar som man kan anmäla sig till.

Finns det en oro för att ett barn far illa ska man göra en orosanmälan. Då kommer socialtjänsten att ta kontakt med familjen för att träffa dem och utreda barnets situation. Eftersom socialtjänsten har tystnadsplikt kan de aldrig säga någonting om en specifik familj eller situation. De kan exempelvis inte berätta om de redan har kontakt med en familj eller om det gjorts någon anmälan tidigare.

Det är väldigt sällan socialtjänster bedömer att barnet har det så dåligt att det inte kan vara kvar hemma. Socialtjänsten vill träffa dig för att höra hur barnet har det. De finns för att kunna hjälpa dig och din familj. Om de bedömer att barnet har det bra så kommer det inte att hända något mer. Om du är orolig och har frågor är det viktigt att du berättar det när ni ses, då har de bättre möjlighet att hjälpa dig. De har träffat många familjer och vet om att det inte alltid är så enkelt att vara förälder.

Senast publicerad: