Skicka vidare Pernilla Brink Henriksson

Hon vill förändra betyget F och önskar att det satsades mer på elevernas mående. Hon har arbetat som lärare i drygt 28 år och tycker att det bästa med yrket är att få vara en del av elevernas liv och utveckling.
Möt Pernilla Brink Henriksson, lärare på Björkedalsskolan!

Hej Pernilla, berätta lite kort om dig själv!

- Jag heter Pernilla, 52 år, har bott i Varberg i hela mitt liv, (även under min studietid) gift och har tre barn. På min fritid jobbar jag gärna i min trädgård, reser med min familj eller löptränar inför något Marathon.

Vad fick dig att söka till läraryrket?

- Jag gick teknisk linje på PS och hade tänkt att jag skulle bli arkitekt, men under min gymnasietid kände jag att jag ville jobba med människor. Efter studenten valde jag därför att söka till lärarhögskolan i Göteborg (MaNO 4-9) och jag påbörjade mina studier direkt efter studenten.

Hur länge har du arbetat som lärare och vart?

- Jag har varit lärare i drygt 28 år, vilket är hela mitt yrkesverksamma liv. Jag började på Skogtorpsskolan i Falkenberg vårterminen 1996, direkt efter min examen på lärarhögskolan. Efter Skogstorpsskolan har jag jobbat på Bockstensskolan, Håstensskolan och Trönningeskolan.

- Under alla mina år som lärare har alltid de elever som har det svårt haft en speciell plats hos mig. Detta gjorde att jag sökte till min nuvarande skola, Björkedalsskolan (Varbergs resursskola). Här har jag nu varit i två år och det är fantastiskt att kunna lägga hela sin arbetstid på just elever som har det svårt.

Vad är din drivkraft som lärare?

- Jag drivs av att se mina elever utvecklas som individer. Att se att eleverna ser sig själva i ett sammanhang, att de ser meningsfullhet i skolan och att de mår bra.

Finns det någonting som du inte klarar dig utan i ditt arbete?

- Bra kollegor att bolla tankar och idéer med. Det har jag och det är jag väldigt tacksam för.

Vad önskar du att det satsades mer på i skolan?

- Elevernas mående. Allt för många elever idag känner sig stressade och oroliga för alla krav som ställs på dem i olika sammanhang, inte bara i skolan utan också i samhället. Skolan är en stor del av elevernas tid och vi måste ta ett större ansvar för deras mående.

Om du var statsminister för en dag vad skulle du besluta om/förändra i skolSverige?

- Det första jag skulle vilja förändra är att satsa ännu mer på samverkan mellan elevhälsan och skolans pedagogiska ansvar. Det är för många barn och ungdomar som idag inte mår bra av olika anledningar och här behöver skolan ta ett större ansvar. Att må bra är en förutsättning för inlärning, och på samma sätt kan inlärning och meningsfullhet få våra barn och ungdomar att må bättre. Jag tror att vi skulle vinna mycket om vi samverkade ännu mer.

- Det andra som jag skulle vilja förändra är betyget F, som idag ger 0 meritpoäng till gymnasiet. Jag tycker att F borde ge 5 meritpoäng, med motiveringen ”har kommit en bit på väg, men når inte alla kunskapskrav”. Många elever tolkar idag betyget F som ”jag kan inget” och det ger många elever dåligt självförtroende.

Du är med i ett projekt som handlar om övergångar - berätta gärna lite om det.

- Ja precis, projektet handlar om att stärka rutiner och strukturer för en sammanhållen skolgång mellan grundskolan och gymnasieskolan. Idag ”missar” vi elever vid övergångar och syftet med projektet är att hitta rutiner som identifierar elever i behov av särskild överlämning och hitta ett dokumentationssystem som följer eleven med dokumentation som är gynnsam för elevens fortsatta skolgång. En brist idag är till exempel att viss information överlämnas ”för sent” för att gymnasiet ska kunna planera in det i sin verksamhet.

Vilka utmaningar ställs du inför i den organisation som du arbetar i nu?

- Då jag nu jobbar på en resursskola är en utmaning att hitta bra samverkansvägar med externa aktörer, som socialtjänst, BUP mm. Våra elevers mående påverkar till stor del deras möjlighet/mottaglighet till lärande. Det skulle gynna våra elever om vi hade tätare samverkan.

Vad skiljer ditt arbete åt nu och för fem år sedan?

- Det är en stor skillnad för mig nu jämfört för fem år sedan. För fem år sedan jobbade jag på ”en vanlig grundskola” i åk 7-9, med klasser på omkring 25 elever. Nu jobbar jag på en liten resursskola med de elever som är allra skörast och till stor del jobbar jag en – till – en. Vi jobbar mycket med att skapa goda relationer och all undervisning är individanpassad. Individanpassad undervisning medför ett stort och väl genomtänkt förarbete inför varje lektion. Innehållet behöver till exempel anpassas efter intresse och meningsfullhet, nivå, omfång, det måste vara tydligt, väl avgränsat och allt måste vara ”lagom”, inte för lätt, inte för svårt, inte för mycket, inte för lite. Under lektionen måste man vara extremt lyhörd för tecken från eleven på att hen har förstått och att innehållet var meningsfullt. Efteråt gäller det att omgående göra en utvärdering av lektionen så att man kan skruva till det som eventuellt behöver förändras inför nästa lektion.

Till sist, vem vill du skicka vidare till och varför?

• - Jag skulle vilja skicka vidare till Khina (Kristina Sjöö), fritidspedagog här på Björkedalsskolan. Khina är kreativ och har stor kunskap inom de praktisk-estetiska ämnena, något som är av stor vikt för oss. Många av eleverna som kommer till oss har ett snävt specialintresse, som till exempel bild eller musik och för att kunna jobba relationsskapande måste vi ofta börja i just elevens specialintresse. Då vi även arbetar med elevens mående är hennes estetiska kunskaper viktiga när vi jobbar med energigivande aktiviteter. Många elever uppskattar och får energi av att till exempel skapa något med händerna eller av att spela något instrument. Khina har alltid idéer och är det något hon ”inte kan” så lär hon sig det. Khina är en klippa här på Björkedalsskolan.
• Frågorna är skrivna av läraren Carina Ehrlén (Läs gärna Skicka vidare Carina Ehrlén) och redaktören Frida Eckegren Serholt, pedagogvarberg@varberg.se