Nya villkor för det demokratiska uppdraget

Så engagerar vi fler i morgondagens samhälle.

Bakgrund

Alla kommuner är i förtroendebranschen. Hur våra invånare, företagare och besökare upplever sin möjlighet till delaktighet och inflytande är starkt sammankopplat med hur stor tillit de har till oss. Även hur lätt eller svårt de upplever att det är att lämna förslag, synpunkter eller klagomål spelar in.

I sin rapport beskriver Sveriges kommuner och regioner tre trender som är viktiga för nyckelområdet: “Ökad polarisering och utsatthet”, “Det lokala och regionala handlingsutrymmet utmanas” samt “Tillitens betydelse uppmärksammas alltmer”.

Det politiska engagemanget förändras

Allt färre väljer att engagera sig ideellt, människor tenderar att vilja hushålla med sin tid och energi. Däremot är folk mer benägna att engagera sig i enskilda frågor eller forum som inte innebär något mer långsiktigt åtagande. Trenden syns i föreningslivet i allmänhet och när det gäller partipolitiskt engagemang i synnerhet. De politiska partierna har under en längre tid minskat i antal medlemmaroch vissa partier har till och från haft svårt att bemanna sina uppdrag.

En utmaning för kommunerna är därför att komplettera den befintliga demokratistrukturen för att möta förändringen och både uppmuntra och behålla invånarnas engagemang.

Det finns också grupper som sällan eller aldrig hörs i det demokratiska samtalet. Kommuner behöver verka för att bredda dialogen så att fler kommer till tals oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer och/eller ekonomiska förutsättningar.

Kompletterande arenor för inflytande

Det finns flera aktörer att inspireras av när det gäller att hitta nya sätt att ta till vara och uppmuntra till delaktighet och engagemang. Det handlar både om att finna nya kanaler, nya metoder och att nå ut till nya målgrupper.

Några goda exempel:

  • Digital förslagslåda - exempelvis ”Göteborgsförslaget” i Göteborg stad.
  • Demokratisatsningar för barn- och unga - exempelvis ”Ung i Lund”, i Lunds kommun.
  • Medborgardialog eller medborgarbudget i utvecklingen av en avgränsad stadsdel eller en tydligt avgränsad fråga - exempelvis ”Medborgarbudget på landsbygden”, i Uppsala kommun.

Förutsättningar för Varberg​

I 2021 års medborgarundersökning fick invånarna tycka till om möjligheten till insyn och inflytande över kommunernas beslut och verksamheter. Av de svarande tyckte 19 procent att möjligheten till insyn och inflytande var bra i Varbergs kommun. Vi ligger därmed på riksgenomsnittet i denna fråga, men resultaten i riket spänner mellan 5,6 och 37,7 procent. Efter en första granskning kan vi inte se någon tydlig, förklarande strukturell skillnad som motiverar spannet.

Risk för polarisering när Varberg växer

Varberg är en välmående kommun utan utpekade utanförskapsområden. Historiskt sett har vi haft en jämn befolkningsfördelning mellan stad och serviceorter. Nu går vi mot ett gradvis ökat tryck på förtätning i staden. Varberg är under högt tillväxttryck och lokalpolitiskt och på insändarsidor lyfts frågor om hur och varför Varberg växer.

Det finns en ökad risk för polarisering när vi växer. Olika grupper upplever förtätningen helt olika och är olika benägna att göra sin röst hörda via traditionella kommunikationskanaler för debatt. Det finns också en ökad risk för polarisering mellan stad och landsbygd när tillväxt i staden ställs mot utveckling på serviceorter och landsbygd.

Samlat metodpaket för medborgardialog saknas

Varbergs kommun har arbetat fram en policy för medborgardialog, vilken ska kompletteras med riktlinjer för medborgardialog inför beslut. Vi arbetar redan idag med medborgardialog i enskilda projekt och har även tagit ett samlat grepp i arbetet med stadsdelen Västerport. Men vi saknar ett samlat metodpaket och tillsatta personalresurser för kontinuerliga delaktighetsaktiviteter utanför ordinarie politisk struktur.

Medskick till kommunens politiker

Hur utvecklar vi dialogen med medborgarna?

  • Det krävs att vi intensifierar arbetet med medborgardialog. Bland annat genom att få riktlinjer på plats, säkerställa kunskapen inom organisationen samt inleda samarbeten med olika aktörer och intressegrupper.
  • Vi måste verka för ett mer jämlikt deltagande i demokratin, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer och/eller ekonomiska förutsättningar.

Hur lyfter vi fram kommuninvånarnas engagemang och idéer?

  • Vi måste utreda möjligheterna till nya metoder och verktyg för delaktighet. Detta för att omhänderta invånarnas idéer och att ge den ordinarie demokratiska strukturen en konstruktiv väg att se de strömningar som finns och att möta upp engagemanget. Detta är också viktigt för att ständigt utveckla verksamheten för dem vi är till för.

Hur fortsätter vi att lära oss?

    • Vi måste aktivt delta i nationella och europeiska nätverk kring frågor om medborgardialog. Ett fortsatt mer aktivt deltagande är avgörande för framdrift i frågan. Det kan bana väg för att plocka hem nya idéer, metoder och intryck från andra kommuner/regioner men även skapa förutsättningar för att kunna jämföra oss med andra aktörer under vår fortsatta utvecklingsresa. Att som ensam kommun skapa egna metoder och system är svårt och kostsamt.

    Publicerad den:

    Senast Ändrad: