Invånarnas tankar om kommunen

För att få veta hur invånarna uppfattar kommunen deltar Varbergs kommun i ett flertal nationella undersökningar och mätningar. Med hjälp av resultaten kan vi jämföra oss med andra kommuner och med oss själva över tid. Den kunskap vi får till oss genom undersökningarna och mätningarna är ett viktigt underlag i kommunens löpande arbete för att utveckla våra verksamheter och arbetssätt.

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen och servicemätningen är två nationella undersökningar som riktar sig direkt till kommunens invånare. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför medborgarundersökningen. Den ger bland annat svar på hur invånarna bedömer att kommunen sköter sina verksamheter och vilket inflytande de anser sig ha över kommunala beslut.

Invånarna är nöjda med att bo och leva i Varberg

Resultaten för 2023 års medborgarundersökning visar att invånarna i Varbergs kommun i stor utsträckning är nöjda med att bo och leva i kommunen. Hela 97 % tycker att kommunen är en mycket eller ganska bra plats att bo och leva på, vilket innebär att varbergaren är nöjdare än snittet för riket (92 %). Nära 80 % av invånarna skulle rekommendera andra som inte bor i kommunen att flytta hit, över 15 % fler än snittet för riket.

Generell nöjdhet med skötseln av kommunens verksamheter

Invånarna ger kommunens skötsel av sina verksamheter ett generellt gott betyg. 85 % av invånarna är ganska eller mycket nöjda. Inom de olika verksamheterna varierar uppfattningen något. Nöjdheten med förskola, skola och gymnasieskola är hög. Exempelvis ger nästan 90 % av invånarna förskolan höga betyg.

Invånarnas uppfattning om skötseln av den offentliga miljön ger cirka 60 % höga betyg för skötsel av gator och vägar. Fler, cirka 80 %, är nöjda med skötseln av parker, torg, lekplatser, naturområden och badplatser. I ett växande Varberg med fler invånare och besökare, ökar behovet av skötsel och slitaget på de allmänna ytorna. Samtidigt byggs nya fina anläggningar som också ska underhållas. Sammantaget leder detta till en större påfrestning på både anläggningar och kommunens driftverksamhet. Trots det är andelen höga betyg jämförbar med nivåerna för riket.

Olika bilder av äldreomsorgen

När de äldre som själva nyttjar kommunens äldreomsorg (eller deras anhöriga) blir tillfrågade om sina upplevelser av omsorgen, har resultaten de senaste åren varit bättre än genomsnittet för hela landet när det gäller hemtjänst. För särskilt boende ligger resultaten i linje med genomsnittet för riket.

Å andra sidan visar svaren från medborgarundersökningen att nöjdheten med kommunens hantering av äldreomsorgen är relativt låg (drygt 50 % ger låga betyg jämfört med 44 % för riket).

Medborgarundersökningen speglar dock vad befolkningen i stort tycker om äldreomsorgen, och inte enbart vad de äldre (eller deras anhöriga) som använder äldreomsorgens tjänster tycker. Allmänhetens syn på äldreomsorgen påverkas troligen av flera faktorer, varav en kan vara hur utmaningar (pandemin med flera) i verksamheten har beskrivits i media.

Fritid, nöjes- och kulturliv skattas högt

Enligt medborgarundersökningen är majoriteten av invånarna i Varbergs kommun nöjda med utbudet av kulturliv och mötesplatser. Utbudet av caféer, restauranger, kultur- och nöjesliv skattas högre i Varberg än snittet för riket. Även tillgång till idrotts- och motionsanläggningar och friluftsområden skattas högt. När det gäller utbudet av ställen för unga att träffas är nöjdheten låg (bara 26 % är mycket eller ganska nöjda).

Uppfattningen om resor och kommunikationer varierar

Varbergarna ger i något större uträckning än övriga riket låga betyg till möjligheterna att resa kollektivt. Det är särskilt tydligt när det gäller att ta sig till och från fritidsaktiviteter där 60 % skattar möjligheterna lågt. Uppfattningarna om möjligheterna att resa kollektivt kan indikera att det finns vissa brister i utbudet av kollektivtrafik, men speglar sannolikt också bilens dominerande roll i transportsystemet. Varbergs kommun har en kontinuerlig dialog med Hallandstrafiken om hur busslinjer och tågtrafik kan utvecklas.

Mer positivt är att utbudet av laddstationer får något bättre betyg än rikssnittet. Utbudet av bilpooler får mycket negativt betyg. Det stämmer att utbudet är relativt litet, därmed speglar svaren delvis verkligheten. Resultatet kan tolkas som att det finns en efterfrågan och att det behövs mer information om de möjligheter som finns.

Hållbarhet, klimat och miljö

På frågor om klimat- och miljöarbete är invånarnas nöjdhet över lag hög och i nivå med riket. Något lägre betyg får kommunens arbete för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan i sina verksamheter, samt kommunens information om vad invånarna själva kan göra för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Hantering av hushållsavfall och återvinning uppfattas som gott, men möjligheten att kunna återvinna avfall utan att behöva transportera bort det med bil eller annat motordrivet fordon skattas lågt.

Kommunen arbetar på olika sätt för att göra det lätt att göra rätt för människor som bor och verkar i Varberg. De senaste tre åren har kommunen tagit fram ett hållbarhetsbokslut för att följa hur väl organisationen lyckas nå lokala hållbarhetsmål och bidra till de globala målen i Agenda 2030.

Tryggheten i Varberg upplevs hög

Över lag känner sig kommuninvånarna tryggare och mindre oroliga att drabbas av brott än den genomsnittlige invånaren i Sverige. Resultatet är i linje med vad kommunens egen trygghetsenkät och den nationella trygghetsundersökningen vittnar om. I nästintill samtliga frågor om trygghet har Varberg ett markant bättre resultat än övriga riket. När det är ljust ute känner så gott som alla invånare i Varberg sig trygga utomhus. Även när det är mörkt ute upplever invånarna en hög trygghet utomhus.

Det finns ett par områden som har något sämre resultat. Nedskräpning, narkotikahandel, och oro för inbrott är områden där en något större andel av invånarna anser det vara ett ganska eller mycket stort problem (cirka 30 %). Identitetsstöld är den form av brottslighet som störst andel av invånarna känner en oro att drabbas av. Var tredje invånare som svarat har angett att de inte är nöjda med den polisiära närvaron i kommunen. Dock uttrycks en mycket hög nöjdhet med räddningstjänsten.

Kommunens brottsförebyggande arbete är under utveckling. Det innefattar bland annat att skapa en lägesbild och en åtgärdsplan. Dessa, tillsammans med den egna trygghetsenkäten, utgör grunden för årliga medborgarlöften som tas fram i samverkan med polisen.

Hög generell tillit men låg upplevelse av insyn och inflytande

Allmänt sett indikerar medborgarundersökningen att tilliten till andra människor är något högre i Varberg än i riket. Cirka 65 % av invånarna anser sig kunna lita på människor i allmänhet. 92 % av de svarande uppfattar sig kunna vara och leva som de vill i kommunen.

Betydligt färre av invånarna känner tillit till politiker, såväl i Varberg som i riket. 36 % ger höga omdömen kopplat till förtroende för kommunens politiker. Hela 79 % av kommunens invånare upplever att man har mycket eller ganska små möjligheter till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter. Undersökningen visar också att 83 % av invånarna ger låga betyg till hur de uppfattar att kommunens politiker är lyhörda för invånarnas tankar och idéer kring kommunen och dess verksamheter. Cirka hälften av invånarna anser att kommunens anställda arbetar för kommunens bästa. Resultaten är inte unika för Varbergs kommun, utan ligger i nivå med snittet för riket.

När det gäller möjligheterna som kommunens invånare har att påverka inom de kommunala verksamheterna, exempelvis genom brukarråd eller föräldraråd, ger medborgarundersökningen ett klart svagare resultat för Varbergs kommun än för riket. 25 % av varbergarna anser att det finns goda eller mycket goda möjligheter till påverkan, jämfört med 40 % för riket. Även möjligheterna som kommuninvånare har att påverka politiska beslut och delta aktivt i arbetet med utveckling av kommunen skattas lågt. Högre betyg ges för hur kommunen informerar vid större förändringar i kommunen, till exempel stadsplanering och byggnationer. Svaren sammantaget ger kommunen viktig information om behovet av att arbeta mer med dialog, delaktighet och demokrati. Läs mer om de slutsatser och medskick som görs på temat i analysen av målområdet ”Ett samhälle för alla”.

Servicemätningen

Servicemätningen genomförs av Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med företaget Brilliant Future. Den mäter hur invånare som kontaktar kommunen upplever bemötande och service.

Bemötande, tydlighet och enkelhet undersöks

På Varberg direkt, kommunens kontaktcenter, arbetar kommunvägledare för att ge invånarna snabb och tillgänglig service. Varberg direkt deltar i servicemätningen, som innebär att invånarna får lämna återkoppling på hur de upplevt bemötande, tydlighet och enkelhet i kontakt med kommunen.

Undersökningen genomförs genom att invånare som varit i kontakt med kommunen får besvara en enkät. Det finns även möjlighet att lämna muntlig feedback.

Högt engagemang men brister i tillgänglighet

Resultatet från undersökningen visar på gott bemötande och snittbetyget för hur invånarna upplever kommunvägledarnas engagemang ligger på 4,66 där 5,00 är det högsta möjliga betyg. Snittbetyget för hur enkelt Varberg direkt gjort för kunden att lösa sitt ärende ligger på 4,16 vilket också är goda betyg och visar på en god första kontakt.

De muntliga svaren stämmer ofta överens med betygsbilden. De flesta är nöjda med bemötandet vid första kontakten. Dock återkommer kommentarer om svårigheter att komma vidare i den kommunala verksamheten, särskilt när det gäller svar från tjänstepersoner via telefon och e-post. Många omdömen betonar vikten av att få kontakt med rätt tjänsteperson och snabb återkoppling, vilket troligtvis påverkar den upplevda servicegraden.

Slutsatser efter årets undersökningar

Både medborgarundersökningen och servicemätningen utgår från invånarens perspektiv. Medborgarundersökningen mäter invånarnas attityder till kommunen och ger på så sätt en bild av kommunens varumärke ur ett invånarperspektiv. Servicemätningen ger en direkt återkoppling från invånare som vänt sig till kommunen för hjälp.

Båda kan bidra till att driva utveckling av kommunens verksamheter och tjänster utifrån invånarnas upplevelser och behov, det vill säga uppmuntra till invånardriven verksamhetsutveckling.

Välfärd skapas tillsammans med invånarna

Service och bemötande är fundamentala för att skapa en positiv upplevelse för invånarna. En krånglig upplevelse skapar stor frustration när en invånare vill ha hjälp från sin kommun. Utöver god service och gott bemötande behöver det vara enkelt för kommunens invånare att följa det som händer i kommunen och alla ska ha möjlighet att påverka där det går. Det är viktigt att invånarna förstår hur de kan vara med och utveckla kommunen och att de känner sig lyssnade på. Invånarnas åsikter och tankar kring inflytande och delaktighet är viktiga för den lokala demokratin och för att utveckla ett hållbart samhälle. En god servicekultur och arbetssätt som bygger på dialog, demokrati och delaktighet behöver genomsyra varje nivå och enhet i kommunen. Välfärd kan inte skapas för, utan bara tillsammans med, invånarna – med tillit och goda relationer som grund.