Samhällsekonomisk utveckling

Landets ekonomi är i ständig förändring. De senaste åren har visat att oförutsedda händelser kan ha genomgripande effekt på kommunens ekonomi och att förändringarna kan komma relativt fort. Beskrivningen nedan bygger på de prognoser och rapporter som finns tillgängliga hösten/vintern 2023.

SKR prognostiserar två år med svag tillväxt

Sveriges kommuner och regioner (SKR) lämnar under året prognoser kring den samhällsekonomiska utvecklingen och tar fram budgetförutsättningar som Varbergs kommun använder i sitt planerings- och uppföljningsarbete.

I sin prognos från augusti 2023 skriver SKR att den globala ekonomin fortsatt kommer präglas av hög inflation och åtstramningar i penningpolitiken. De förväntar sig två år av svagare ekonomisk tillväxt, såväl globalt som i Sverige.

I ekonomirapporten från oktober månad skriver SKR att inflationen är på väg nedåt men att det går långsamt. De menar att nedgången inte innebär sänkta priser, snarare en stabilisering av den höga prisnivån.

Även om inflationen sjunker kommer den högre prisnivån och ränteutgifterna att bestå, vilket medför en ihållande urholkning av köpkraften för alla sektorer i ekonomin.

Ekonomistyrningsverket spår ett kärvare 2024

Ekonomistyrningsverket, ESV analyserar löpande statens budget och den offentliga sektorns finansiering. I september 2023 lämnade de sin prognos över ekonomins utveckling fram till år 2026.

De bedömer att svensk ekonomi har bromsat in och beskriver nuvarande lågkonjunktur som relativt mild. Enligt ESV:s prognos kommer lågkonjunkturen att fördjupas under 2024. Den höga inflationen och de stigande räntor väntas minska både hushållens konsumtion och investeringarna.

ESV skriver vidare att den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott i år och att underskottet är störst inom kommunsektorn. Kommunernas sparande påverkas mycket kraftigt av ökade utgifter för pensioner till följd av inflationen, och att tillfälliga statsbidrag upphör.

Med anledning av det pressade ekonomiska läget antas att ett antal kommuner och regioner kommer att nyttja sin resultatutjämningsreserv både under 2023 och 2024 för att kunna upprätthålla sin verksamhet.

Riksbanken stramar åt med styrräntan

I en rapport från september 2023 beskriver Riksbanken hur den åtstramade penningpolitiken bidragit till sjunkande inflation. De beslutade ändå att höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter till 4 procent för att säkerställa att inflationen fortsätter nedåt. Den 23 november 2023 kom beskedet att Riksbanken beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4% men att de har beredskap för att det kan komma fler höjningar om inflationsutsikterna skulle ändras.

Arbetsmarknad och sysselsättning

Fram tills nu har arbetsmarknaden inte påverkats i någon större utsträckning av den allt svagare konjunkturen och anställda behåller arbeten och inkomster. Detta har i sin tur en positiv påverkan på skatteunderlaget till den offentliga sektorn. Det kan tyckas motsägelsefullt att efterfrågan minskar samtidigt som arbetsmarknaden fortsatt går starkt. Men enligt SKR visar sig penningpolitikens effekt vanligen efter 1–2 år vilket gör det rimligt att anta att konsekvenserna av räntehöjningarna ännu inte fallit ut. Nästa år beräknas arbetslösheten stiga och antalet arbetade timmar minska, vilket är något som kommer att försvaga utvecklingen av skatteunderlaget. Oktober månads prognos från SKR visade på en svagare utveckling av skatteunderlaget än tidigare på grund av en inbromsning i sysselsättningen under sista halvåret 2023.

Pensionskostnader

Den stigande inflationen påverkar även kommunsektorns pensionskostnader då pensionerna värdesäkras mot prisbasbeloppet. Enligt SKR:s prognoser kommer kommunerna att ha höga pensionskostnader under 2023 och 2024. Kostnaderna förväntas sedan minska under 2025 och 2026, under förutsättning att inflationstakten dämpas i enlighet med prognoserna.

Detta stämmer även för Varbergs kommun där vi har stora kostnader för förändrad pensionsskuld under 2023 och 2024 men betydligt lägre kostnader från 2025 och framåt, i enlighet med nu gällande prognoser för inflationen och prisbasbeloppet.

Riktade och generella statsbidrag

Den 20 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2024 och i denna fanns en utökning på 7 miljarder i det generella statsbidraget till kommunerna vilket innebar en förstärkning på 45 miljoner kronor till Varbergs kommun 2024.

När det gäller riktade statsbidrag så utökades statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (tidigare ”Likvärdighetsbidraget”, framöver ”Kunskapsbidraget”) med 850 miljoner kronor 2024. Det innebär att statsbidraget uppgår till närmare 7,5 miljarder kronor för 2024. Medlen i detta statsbidrag kan bland annat användas till tidiga stödinsatser, till exempel anställning av fler speciallärare.

Ett annat riktat statsbidrag är det så kallade ”Äldreomsorgslyftet” där 1,7 miljarder finns avsatt 2024. Regeringen har aviserat att detta riktade statsbidrag ska fortsätta under 2025 och 2026. Statsbidraget ska möjliggöra stärkt kompetens inom den kommunalt finansierade vården och omsorgen om äldre då både befintlig och ny personal kan få möjlighet att utbilda sig på arbetstid.

De riktade statsbidragen ligger utanför den ordinarie budgetramen och varje nämnd ansvarar själva för att hålla sig uppdaterade kring vilka som finns samt att ansöka om dessa.

Skatteunderlagets utveckling

Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkterna, de utgör nära 80 procent av de totala kommunala intäkterna. Skattesatsen för Varbergs kommuninvånare ligger sedan 2012 på 20,33 procent, för beskattning av löneinkomster, pensioner och sociala ersättningar.

Osäkra prognoser

Kommunens skatteintäkter påverkas främst av skatteunderlagets utveckling och befolkningsförändringar. Eftersom det finns en betydande osäkerhet om hur stora de framtida skatteintäkterna ska bli, spelar prognoser en viktig roll i den ekonomiska planeringen. I kommunens planeringsarbete används prognoser från SKR samt befolkningsprognosen för Varbergs kommun.

Vanligen sker inga större svängningar i SKR:s prognoser. Men det osäkra läget har gjort att prognoserna bara under 2023 har skiftat kraftigt. I oktober nedreviderades prognosen för skatteunderlaget 2024 i jämförelse med prognosen från augusti (som Varbergs kommuns budget för 2024 baseras på).

Nominell och real skatteökning

I budgetförutsättningar för åren 2023–2026 som presenterades av SKR i augusti prognostiserades att skatteunderlaget i nominella termer kommer att växa med 4,6 procent i genomsnitt per år under denna period. Den nominella ökningen avser enbart ökningen av skatteintäkterna in till landets kommuner och tar inte hänsyn till den potentiella minskningen av köpkraft som kan uppstå på grund av inflation. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga ökningen av skatteunderlaget de senaste tio åren var 4,1 procent. Prognosen visar alltså en stark utveckling av skatteintäkterna in till landets kommuner.

Men att bara titta på den nominella ökningen ger inte en komplett bild av de ekonomiska förutsättningarna. Realt förväntas skatteunderlaget växa med i snitt 1,3 procent per år 2023–2026 vilket kan jämföras med de senaste 10 årens reala snitt på 1,6 procent. Med real ökning menas en ökning som justeras mot inflation och andra faktorer som påverkar köpkraften, det vill säga den ”faktiska” ekonomiska tillväxten. Att prata om real ökning är viktigt för att få en verklig bild av hur köpkraften förändras.

Varbergs kommun förväntas alltså ha en stark nominell ökning av skatteunderlaget men på grund av inflation och högre priser väntas den reala ökningen bli lägre både i år och kommande år.