Nämnderna och bolagens utblick

Nämnderna och bolagen i Varbergs kommunkoncern har i sina underlag till budget 2024 beskrivit större förväntade förändringar inom sina respektive fackområden, såsom lagändringar och samhällstrender, som kan komma att påverka verksamheten under planperioden 2025–2028. I underlagen kan flera gemensamma områden identifieras, där kommunkoncernen står inför likartade utmaningar och utvecklingsbehov. Nedan följer en beskrivning av dessa.

Prisökningar och konjunktur påverkar och skapar osäkerhet

Ett genomgående tema i nämndernas och bolagens utblick är de direkta och indirekta konsekvenser som stigande priser, ökande inflation och höjda räntor får i verksamheterna. Marknadsläget och omvärldsläget är osäkert, och framtiden analyseras med försiktighet. Klart är att den förändrade kostnadsbilden påverkar både drift, underhåll, investeringar och reinvesteringar. Inom vatten, avfall och el väntas taxehöjningar mot kund. Energipriserna är fortsatt volatila vilket skapar osäkerhet. Inom fastighetsbeståndet är vakansgraden låg för såväl verksamhetslokaler som bostäder vilket är positivt, och hyresrättens ställning har stärkts i förhållande till bostadsrätter. Men även hyrorna höjs, vilket påverkar hyresgäster, likväl som kommunkoncernens verksamheter genom höjda lokalhyror.

Fler invånare har mer och allt komplexare behov av stöd

Nämnderna med ansvar för överförmyndare, utbildning och socialtjänst beskriver hur invånarnas behov blir fler och alltmer komplexa. Befolkningstillväxten, i kombination med större andel äldre, ökar trycket och förväntan på kommunens verksamheter. Men även i allt lägre åldrar, bland barn, unga och familjer syns allt fler och mer komplexa behovsbilder. Ökade kostnader följer genom exempelvis fler stödinsatser i skolan, fler sociala utredningar, insatser och placeringar, mer omfattande uppdrag för gode män och ökade behov inom den kommunala hemsjukvården, funktionsnedsättning och psykiatri. Det är inte alltid mer ekonomiska resurser som är lösningen, utan nya arbetssätt och kompetensutveckling behövs för att möta behoven.

Skärpt lagstiftning och ökad kontroll

I en framtidsspaning noterar nämnder och bolag att centrala myndigheter, EU, och kommande lagstiftning pekar ut fler, nya eller förstärkta tillsyns- och ansvarsområden för kommuner. Som exempel kan nämnas avfallshantering, klimatanpassning, energikartläggning, hållbar konsumtion och produktion, påverkan av plastavfall och organiserad brottslighet. På utbildningsområdet har pågående och avslutade statliga utredningar gett förslag som innebär ökade krav på kvalitet samt får ekonomiska konsekvenser inom samtliga verksamhetsområden. En ny socialtjänstlag väntas och hur den nya lagstiftningen kommer påverka socialnämndens verksamheter är i nuläget svårt att avgöra, men då förslagen ofta innebär en skärpning eller utökning av socialtjänstens ansvarsområden är det sannolikt att denna kommer innebära ett större ansvar och därmed riskera att kräva mer resurser. Om ökade statliga krav på kommunala insatser innebär ökad statlig finansiering är oklart. Inom skola, kultur och fritid rapporteras tvärtom att statliga stöd minskar, vilket beror på att socioekonomiska faktorer i högre utsträckning utgör grund vid fördelning av statliga bidrag till landets kommuner.

Prioriteringar och påverkad leveransförmåga

De sammantagna konsekvenserna av betydligt snävare ekonomiska förutsättningar, allt fler komplexa behov, och därtill många tillkommande krav och utmaningar, är att svåra prioriteringar behöver göras och att det finns en risk för lägre leveransförmåga. Nämnder och bolag rapporterar om hårt och kreativt arbete för att hantera det rådande läget och i möjligaste mån hålla sin budgetram. Flertalet aviserar ökade drifts- och investeringskostnader framåt. Prioriteringarna märks exempelvis genom en lägre investeringstakt, förändrad leveransnivå genom exempelvis längre väntetider på felanmälan, hårdare prioriteringar av underhåll och mindre frekvent grönyteskötsel. Nya analyser görs av redan planerade investeringar. Parallellt pågår ett idogt arbete för att effektivisera och söka nya arbetssätt genom till exempel digital ärendehantering och cirkulära lösningar för hållbarhet och resursbesparing. Men en ökad komplexitet och ett enklare eller effektivare arbetssätt går inte alltid att kombinera, vilket gör det än viktigare att prioritera rätt och effektivisera maximalt där så är möjligt.

Befolkningstillväxten ställer höga krav på att säkra kapacitet och ändamålsenliga lokaler i förskolor och skolor. Förskole- och grundskolenämnden förutspår att de ökade hyreskostnaderna under planperioden kommer innebära en betydande utmaning genom att en större andel av budgeten riskerar att gå till fasta kostnader vilket minskar utrymmet till kärnverksamheten. Samtidigt som befolkningstillväxt och förtätning ställer nya krav på lokaler, märks ett ökat slitage på gemensamma anläggningar som vägnät, parker, toaletter, lekplatser och badplatser. I kombination med hårdare prioriteringar av underhåll finns risk för högre kostnader på sikt. Sammantaget ställer utmaningarna allt högre krav på samordning i samhällsbyggnadsprocessen, samt klok prioritering av ordning och takt i tillväxten.

Kompetensbristen särskilt svår inom socialtjänsten

Socialnämnden rapporterar att konsekvenserna av kompetensförsörjningsutmaningen nästan är oöverblickbara i sin allvarlighetsgrad. Redan idag sker en prioritering av insatser i flera verksamheter. Det är nödvändiga prioriteringar för att klara insatserna hos dem med allra störst behov. Situationen är mycket allvarlig och kräver handlingskraft på såväl politisk som förvaltningsnivå. Digitalisering och utveckling med hjälp av ny teknik kommer bli alltmer väsentligt.

Det kommunala uppdraget utmanas

Den demografiska utvecklingen med både en ökande befolkning i kommunen och en kraftigt ökande andel äldre ställer stora krav på att möta de kommande behoven hos kommunens invånare. Färre engagerar sig ideellt, vilket leder till att förväntningar på vad kommunen ska lösa ökar. En ytterligare försvårande omständighet är de allmänna kostnadsökningarna. Till detta kommer utmaningar kring kompetensförsörjning och ökade behov av välfärdstjänster. Säkerhets- och beredskapsfrågor har klättrat högt på agendorna. Samtidigt blir klimatförändringarna allt påtagligare och omställning mot hållbarhet behöver ta fart. Omvärldsläget och konjunkturen oroar, och det är osäkert hur en ökande arbetslöshet kan komma att påverka Varberg. Utmaningarna verkar hopa sig.

I takt med att samhället och villkoren för det kommunala uppdraget förändras, behöver kommunen ta sig an frågan om vad det kommunala uppdraget innebär i den förändrade omvärldskontexten, samt vilken roll kommunen har och tar för egen del och i samarbete med andra aktörer. Komplexa utmaningar kräver att många aktörer samlas och bidrar med sin kunskap och sina resurser. Nämnder och bolag i Varbergs kommunkoncern ser behov av mer och utvecklad samverkan, vilket just nu är som mest påtagligt i välfärdsuppdraget. Genom att kroka arm med alla goda krafter i Varberg finns mitt i utmaningarna både mod och framåtanda för fortsatt rörelse i riktning mot visionen ”Västkustens kreativa mittpunkt”.