Gestaltningens betydelse för människor

Arkitektur och gestaltning är en del av vår livsmiljö. Det handlar om hur vi planerar och formar den fysiska miljön runt omkring oss. När Varberg växer och utvecklas blir det extra viktigt att gestaltningsperspektivet finns med, så att människor trivs och offentliga platser och byggnader utformas på ett hållbart sätt.

Arkitektur berör alla människor varje dag. Det påverkar hur vi mår, hur vi trivs och hur människor och samhälle fungerar. Det handlar om funktion och om det vackra, om sammanhang och nutid, framtid och historia. Gestaltningsfrågorna är ständigt aktuella när vi planerar och utvecklar framtidens Varberg. De finns med i planeringen av hela stadsmiljön med enskilda stadsrum och byggnader. Gestaltningen är en del av livsmiljön för människorna som finns här.

Vad omfattas av gestaltning?

Varbergs kommun arbetar med gestaltning i många olika processer. När vi tar fram detaljplaner och handlägger bygglov berörs till exempel offentliga platser och bebyggelse. I arbetet med nya översiktsplaner, så berörs frågan om arkitektur.

Gestaltad livsmiljö handlar om den fysiska miljön i staden och berör både väggar och golv i hela staden i våra gemensamma stadsrum.

Varför gestaltar vi?

Gestaltnings- och arkitekturfrågor väcker ofta intresse och engagerar många. Gestaltningen av stadens byggnader och rum är ett komplext samspel mellan myndigheter, politiker, fastighetsägare, fastighetsutvecklare och alla som bor och verkar i staden. För att säkra långsiktigt hållbara arkitektoniska värden behövs samtal, kunskapsbyggande och samarbete kring frågorna.

I Varbergs kommun är det stadsbyggnadskontoret som har ett särskilt ansvar för de gestaltnings- och arkitekturfrågor som kopplar till stadsbyggnad. Stadsarkitekten har uppdraget att driva gestaltningsfrågor strategiskt och framåtblickande. Arbetet sker i nära samarbete med övriga samhällsbyggande verksamheter som tillsammans hanterar frågorna om gestaltad livsmiljö.

Gestaltad livsmiljö på nationell nivå

Den gestaltade livsmiljön är kärnan i den nya statliga politiken för arkitektur, form, design, konst och kulturarv. Det är en politik som på ett tydligt sätt tar utgångspunkt i människan, hennes behov och livskvalitet vid formandet och förvaltandet av våra livsmiljöer. Politiken utgår också från allas rätt till miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara.

Riksdagen antog 2018 följande mål:

• Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Detta ska uppnås genom att:

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
• det offentliga agerar förebildligt
• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt