Gestaltning när vi bygger Varberg

I vilka sammanhang blir gestaltning viktig i Varberg? Under processen från idé till färdigt bygge finns det flera tillfällen där gestaltningen formas och beskrivs. Det handlar om tidiga planeringsskeden men också om gestaltning av enskilda byggprojekt och utformning av offentliga rum. På denna sida kan du ta del av några exempel där gestaltningsperspektivet finns med.

Gestaltning av helheten i programskedet

I tidiga, övergripande skeden arbetar vi med gestaltningsperspektivet på en översiktlig nivå. Det handlar ofta om strukturen på områdena och hur de ska upplevas.

Fokus kan ligga på att beskriva kulturhistoriska värden som är viktiga att ta hänsyn till i planeringen, tillsammans med ambitioner för nya offentliga miljöer - dessa ska vara funktionella, robusta och trivsamma.

Exempel från arbetet med planprogram för Gamla Köpstad och Östra Träslövsläge:

Östra Träslövsläge samt Gamla Köpstad ska utvecklas med plats för nya bostäder, service och mötesplatser för lek och rekreation. Ett helt nytt område, som knyter an till den befintliga bebyggelsen och samhällsstrukturen, ska byggas. Planprogrammet ska visa på hur området kan utformas på ett övergripande plan.

I arbetet med att ta fram förslag på bebyggelse, stråk och platser har gestaltningsperspektivet varit viktigt. Förslagen beskrivs genom de kvaliteter som är viktiga och ska vara tongivande i den fortsatta utvecklingen. Bebyggelsens skala och struktur med gruppering runt flera gårdar samt takutformning som anknyter till traditionella sadeltak är ett exempel.

Planprogram Gamla Köpstad och östra Träslövsläge Pdf, 24.7 MB. (Pdf, 24.7 MB)

Fokus på kvaliteter i markanvisningar

I samband med markanvisningar av kommunal mark arrangeras ofta en tävling där gestaltningen är en viktig del av kvaliteterna som premieras i förslagen. Det kan handla om att anpassa volymer, material och kulörer till den aktuella platsen eller att innehåll och utformning av bottenvåningarna bidrar till en levande stadsmiljö. Det kan också handla om att projekten visar prov på en långsiktigt hållbar arkitektur med byggnader som kan åldras på ett vackert sätt, berika platsen med vackra detaljer samt bidra till trivsel och tillhörighetskänsla. Hur gestaltningen upplevs påverkas också av vilket material som väljs samt hur fasad och tak utformas. Även marken runt själva byggnaderna blir betydelsefull.

Exempel från arbetet med markanvisning för kvarteret Falkenbäck:

I markanvisningen av bostadsprojektet i kvarteret Falkenbäck var det extra viktigt hur byggnaderna placerades på tomten och hur byggnadernas detaljer utformades. Fasaderna utformades i förhållande till omgivande kvarter, med en variation av tegel och trä samt entréer mot omgivande gaturum.

Detaljplaneringen säkerställer förutsättningar för god gestaltning

I byggskedet är det viktigt att det finns förutsättningar för god gestaltning. Därför tänker vi mycket kring den möjliga utformningen när vi tar fram detaljplaner. Det är detaljplanerna som beskriver var och hur man får bygga.

För att få en helhetslösning som fungerar både utifrån platsens förutsättningar och kommunens strategier och målsättningar, måste många aspekter beaktas och vägas samman.

Om en miljö ska förändras och utvecklas, tar vi hänsyn till omgivningens karaktär och kulturhistoriska värden. I planeringen av nya bostäder strävar vi efter kvaliteter som bra möjligheter till utblick, goda solljusförhållanden och friytor för skyddad utevistelse och gröna värden. Det handlar också om att bebyggelsen ska få arkitektonisk kvalitet i material och detaljer. Vi vill att den nya byggnationen ska ge mervärden till platsen och människorna som ska vistas där.

Exempel från arbetet med detaljplanering av kvarteret Kvarnliden:

I kvarteret Kvarnliden var ambitionen att bottenvåningarna utmed Östra Långgatan skulle upplevas som öppna. Det skulle finnas en möjlighet att skapa verksamhetslokaler med uteservering i söderläge. Gestaltningsarbetet resulterade också i att byggnaderna delades in i fasadavsnitt med en variation av material och färgsättning. Eftersom kvarteret gränsar mot kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i kanten av stadskärnan, anpassades också volymernas skala och byggnadernas tak till det kulturhistoriska områdets karaktär.

Utomhusrummen är en del av vår livsmiljö

De offentliga mötesplatserna i vår kommun är våra gemensamma utomhusrum och ska vara inspirerande och välkomnande för alla. Därför utformas de med olika funktioner beroende på sammanhang och placering. Ibland planeras en plats för att passa en särskild målgrupp, det kan till exempel handla om en utflyktslekplats för barnfamiljer eller ett ungdomshäng. När det gäller utformning av torg och parker i staden behövs det många perspektiv och bred kunskap. Därför samverkar landskapsarkitekten som leder arbetet med personer med andra kompetenser.

Många gånger har vi möjlighet att arbeta tillsammans med de människor och verksamheter som berörs vid förändring av en plats. Det kan till exempel handla om samarbete med personal på förskolor, fastighetsägare, näringsidkare eller medborgare. De senaste åren har Varberg satsat på konstnärlig gestaltning i samband med nybyggnad av förskolor, simhall och parker. Den konstnärliga gestaltningen är en del av helheten och kan bidra till nya upplevelser, reflektioner och samtal.

Exempel från arbetet med utformingen av Brunnsparken:

När Brunnsparken utformades, var en viktig utgångspunkt den demokratiska platsen som ligger centralt i staden och som ger utrymme för demonstrationer och valstugor. En ambition var utforma platsen på ett öppet och tilltalande sätt, så att den kan stödja de verksamheter som finns i de kringliggande byggnaderna. Flera restauranger ska till exempel kunna ha uteserveringar. För att platsen ska upplevas som stadens vardagsrum, blev det också viktigt med generösa sittplatser i olika höjder utmed planteringarna.

Konstnärlig gestaltning