Livskraftigt näringsliv

Ett livskraftigt näringsliv och ett starkt civilsamhälle är en framgångsfaktor för Varbergs kommun. Det kan skapa goda nätverk mellan människor, organisationer och företag.

Ett livskraftigt näringsliv och ett starkt civilsamhälle är en framgångsfaktor för Varbergs kommun. Det kan skapa goda nätverk mellan människor, organisationer och företag. I samverkan med varandra kan de kombinera sina kunskaper och erfarenheter på ett kreativt sätt som bidrar till utveckling och framgång. Ett starkt och innovativt näringsliv utgör grunden för vår välfärd och är en viktig faktor för hållbar omställning och ekonomisk tillväxt. Civilsamhällets organisationer utgör arenor där vi agerar tillsammans för gemensamma intressen. De fyller en viktig funktion både ur demokrati- och folkhälsoperspektiv, utifrån att tillgång till sociala sammanhang främjar den mellanmänskliga tilliten.

Målområdet ”Livskraftigt näringsliv” har fyra prioriterade mål som ska bidra till fortsatt utveckling:

1. I Varberg är det enkelt och attraktivt att etablera, driva och utveckla företag i hela kommunen.
2. Kommun, näringsliv och civilsamhälle samverkar för ett bättre Varberg.
3. Varberg ska ha planlagd verksamhetsmark, anpassad för näringslivets behov, i alla kommunens serviceorter.
4. Efterfrågad arbetskraft skapas genom utbildning och kompetensutveckling för alla med olika förutsättningar, ålder och bakgrund.

Nedan beskrivs trender och händelser i omvärlden som bedöms påverka måluppfyllelsen och förutsättningarna att möta omvärldens möjligheter och utmaningar.

Omvärld

Här beskriver vi trender och händelser som påverkar målområdet.

Kris och oklara förutsättningar en del av vardagen

Efter en tid av relativt stabila förutsättningar har näringslivet under de senaste åren fått hantera kriser och oroligheter i form av pandemi, krig och dess följder i form av hög inflation, en svag krona och lågkonjunktur. Kris och oro testar näringslivets livskraft, innovationsförmåga och möjlighet till omställning. Inom näringslivet sker en snabb digital utveckling som bidrar till allt högre krav på tillgänglighet och digital utveckling inom den offentliga servicen.

Situationen i omvärlden ökar behovet av krisberedskap och uppbyggnad av civilt försvar i landets kommuner, näringslivet och civilsamhället, samt behovet av samverkan dem emellan. Kris och oklara förutsättningar ser ut att vara en del av företagens vardag framöver.

Krav på hållbarhetsredovisning

Ny EU- lagstiftning i form av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) ställer krav på företag att inkludera hållbarhet i sin redovisning. Kraven når de stora företagen först men över tid kommer även mindre bolag att påverkas. Sverige är i framkant i dessa frågor vilket ger näringslivet en god konkurrenskraft.

Kompetensförsörjning och attraktionskraft

Konkurrensen om kompetensen ökar samtidigt som nya arbetssätt snabbare blir en del av företagens vardag. Utbildningssystemet är inte snabbrörligt eller direkt behovsanpassat till näringslivet, även om det finns en god ambition till samverkan. Yrkeshögskolan (YH) är en utbildningsform där chansen att få jobb efter avslutad utbildning är högre jämfört med andra typer av utbildningar.

Platsens egenskaper har stor betydelse för företagen som vill etablera sig och behoven ser olika ut på olika platser. Det blir alltmer betydelsefullt att ha ett helhetserbjudande som livsmiljöer, boende, kultur och fritid. Intresset för samlokalisering i klustermiljöer där man kan dela kompetenser ökar.

Nuläge

Här beskriver vi Varbergs förutsättningar.

Varberg fortsatt starkt trots orosmoln

Varberg har ett robust näringsliv vilket visar sig i form av lägre arbetslöshet än riket, lägre andel bidragsförsörjda, samt högre lönsamhet i företagen och en högre förvärvsfrekvens än riket. Under pandemin kunde vi se tomma lokaler i centrum, men inte i den omfattning som hos flera av våra grannkommuner. Byggbranschen är en av Varbergs största branscher och också en av de branscher som drabbas hårdast av lågkonjunktur och inflation. För byggbranschen kan kommunens stora investeringar och byggprojekt ha en positiv effekt på sysselsättningen. Restaurangnäringen är viktig för besöksnäringen i Varberg och bidrar starkt till Varbergs levande stadskärna. Branschen har haft det tufft under pandemin och återhämtningen tar tid.

Ökad spridning av allvarliga smittsamma djursjukdomar riskerar att påverka förutsättningarna inom de gröna näringarna. Varbergs kommun ingår i högriskområdet för fågelinfluensa, och den afrikanska svinpestens intåg i Sverige är en särskild källa till stor oro i Varberg och Halland, som har en jämförelsevis stor andel svinproduktion.

Samverkan kring krisberedskap och hållbarhet

Många samhällsutmaningar behöver hanteras i samverkan mellan kommun, näringsliv och civilsamhälle. Genom mätningar vet vi att kommunens företag ser bostäder, företagsklimat, kompetensförsörjning och infrastruktur som angelägna samverkansområden. Ur det kommunala perspektivet blir hållbarhet och klimatomställning, samt arbetet med krisberedskap och civilt försvar allt viktigare att samverka kring.

Varbergs kommun arbetar för att öka sin förmåga till krisberedskap och förebyggande av kriser. Bland annat organiseras ansvaret för krisberedskap närmare kommunens ledning, vilket ökar fokus på frågorna och kan främja snabbare agerande vid kris. Att kommunen höjer sin kapacitet inom krisberedskap och civilt försvar gynnar alla i kommunen, även näringslivet. Det finns ett stort behov av att involvera näringslivet i arbetet, med fokus på samhällsviktiga verksamheter.

Det befintliga VD-nätverket i kommunen innebär en god möjlighet att samverka och hjälpas åt. Exempelvis kan CSRD-direktivet ge Varbergs företag konkurrensfördelar genom att VD-nätverket tillsammans besitter god kunskap på området samt känner samhörighet och vilja att samverka.

Tillgång till verksamhetsmark viktigt

Att kommunkoncernen har ett starkt hållbarhetsarbete kan i sig bidra till kommunens attraktivitet som etableringsplats. Varberg är attraktivt för etableringar då det är en attraktiv plats att bo och driva sin verksamhet på, även om konjunkturen dämpar intresset på kort sikt. Idag finns tillgång till verksamhetsmark på Holmagärde. För att säkerställa god tillgång till verksamhetsmark på lång sikt, krävs att Himle verksamhetsområde utvecklas. Det finns många intressen som konkurrerar om mark i strategiska lägen längs med motorvägen.

Kompetensbrist fortsätter utmana

Varbergs företag har under en längre tid haft kompetensbrist som en av de viktigaste frågorna som hindrar tillväxten. Varberg har fortsatt en stark arbetsmarknad i jämförelse med riket. Campus Varbergs YH-utbildningar är uppskattade av näringslivet, flertalet engagerar sig i utbildningarna och många anställer tidigare studenter. Det låga söktrycket på utbildningarna är ett hot för framtida kompetensförsörjning. Gymnasieskolan behöver ställa om för att matcha näringslivets behov samtidigt som fler elever behöver få upp intresset för att läsa det näringslivet har behov av.

Det är bara cirka en tredjedel av alla som går på Högskolan i Halmstad som väljer att bosätta sig i Halland efter avslutade studier. Om bristen på kompetens blir för stor riskerar företagen att flytta sin verksamhet. Bristen på kompetens kan tillfälligt påverkas av den rådande lågkonjunkturen, även om effekterna inte är så tydliga än.

Framtid

Här beskriver vi vad som är viktigt för måluppfyllelse.

• Aktiv och tydlig samverkan - Aktivt arbete behövs för en ökad samverkan mellan kommun, näringsliv och civilsamhälle inom en rad olika områden, där hållbarhet, klimatomställning, krisberedskap, civilt försvar och kompetensförsörjning är särskilt angelägna frågor. Kommunen behöver vara tydlig med när och på vilket sätt den är öppen för samverkan och initiativ från andra aktörer.
• Nyttja näringslivets innovationskraft - Hitta metoder för att den nyttja den innovationskraft som finns inom näringslivet på kloka sätt i den offentliga organisationen genom stöd till entreprenörskap och innovation.
• Erbjud verksamhetsmark efter behov - För att möta företags skiftande behov av mark i samband med omlokalisering, nyetablering eller utökning krävs mark i olika lägen och med olika inriktning. Det kan samtidigt gynna en ökad samlokalisering och klusterbildning.
• Främja kompetensförsörjning– matchningen mellan företagens behov och intresset för de utbildningar som ges inom gymnasieskolan och yrkeshögskolan behöver bli bättre för att förbättra kompetensförsörjningen.
• Fortsatt platsutveckling och ökad attraktionskraft – platsens attraktivitet blir allt viktigare vid valet av etableringsplats.