Hållbar resursanvändning

Inriktningen anger målbilden för den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling och tydliggör att frågan om resurshantering är avgörande för att lyckas i arbetet med de övriga inriktningarna. Ekonomisk hållbarhet handlar om att på lång sikt hushålla med mänskliga och materiella resurser.

Mål: Vara en föregångare inom förnybar och återvunnen energiproduktion

Kommunen har fortsatt en stark utveckling i målarbetet, men med hänsyn till utveckling i vår omvärld är bedömningen att kraven höjts för att fortsatt vara föregångare i arbetet för ett fossilfritt energisystem. Vi behöver jobba mer aktivt med att samla organisationens bidrag till målet och stimulera utveckling och innovation för att framöver stanna kvar på grön nivå.

Vad gör vi bra?

• Varberg Energi AB utökar sin elproduktion med vind- och solkraft, erbjuder solcellslösningar och bygger ut fjärrvärmenätet.
• Varberg Energi AB arbetar med att jämna ut elanvändningen genom flexibilitetstjänster: att främja installation och användning av uppkopplade batterier, solceller och laddstationer.
• Varbergs Bostad AB skapar förutsättningar för solceller på alla nya tak.
• Varbergs Fastighets AB utreder kontinuerligt möjligheter att installera solceller på befintliga byggnader samt vid nyproduktion.
  

Vad kan vi göra bättre?

• I översiktsplaneringen kan vi skapa förutsättningar för förnybar energiproduktion genom att peka ut ytor till detta.
• Vi kan börja arbeta mer systematiskt och långsiktigt med installation av solceller på kommunala fastigheter – både vid nyproduktion och i befintligt bestånd.
• Vi skulle kunna sätta av riktade medel för att stimulera energiproduktion i kommunens verksamheter.
  

Hållbarhet i praktiken

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken:

Ekologisk hållbarhet för Varberg Energi Länk till annan webbplats.

Mål: Utmärka oss inom effektiv energianvändning och aktivt stimulera energismarta livsstilar

En förändring har gjorts jämfört förra årets hållbarhetsbokslut. Vi har inom hela kommunkoncernen arbetat aktivt med energieffektivisering utifrån rådande energiläge. Dessa insatser har bidragit till en stark förflyttning och gör att vi är på god väg mot måluppfyllelse. För att kunna stanna kvar på grön nivå behövs styrning inom området, exempelvis en aktuell energi- och klimatstrategi.

Vad gör vi bra?

• Serviceförvaltningen, Varbergs Bostad AB och Varbergs Fastighets AB arbetar kontinuerligt med energieffektivisering genom optimering, tekniska lösningar/styrning samt byte av föråldrade installationer såsom värmesystem och ventilationsaggregat.
• Varbergs Bostad AB och Varbergs Fastighets AB har dialoger med hyresgäster för att bidra med kunskap som kan hjälpa dem att minska sin energianvändning.

Vad kan vi göra bättre?

• I vårt arbete med att främja effektiv energianvändning och stimulera energismarta livsstilar kan vi göra följande bättre:
• Vi har ständiga utvecklingsmöjligheter inom energieffektiviseringsområdet – både inom befintligt fastighetsbestånd och nyproduktion.
• Vi kan utveckla arbetet med att minska energianvändning i storkök.

Hållbarhet i praktiken

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken:

Varberg Energis hemsida - Flextjänster Länk till annan webbplats.

Mål: Resurseffektivt byggande med giftfria material

Flera initiativ har kommit i gång och vi ser en ökad medvetenhet inom hela organisationen, vilket ger bedömningen att vi kommit en bit på väg mot måluppfyllelse. Utvecklingen går åt rätt håll. Vi har dock ännu inte sett resultat av genomförda åtgärder och det finns ett fortsatt stort utvecklingsbehov.

Vad gör vi bra?

• Vi använder jord- och bergmassor från projektet Varbergstunneln lokalt i våra byggprojekt.
• Hamn- och gatuförvaltningen har börjat utreda möjligheten att anlägga en masshanteringsstation för att hantera sten, jord, asfalt mm på ett hållbart sätt.
• Kommunen och flera av bolagen tar fram klimatbokslut.
• I syfte att bygga hälsosamma lokaler fria från miljö- och hälsoskadliga ämnen ställer Varbergs Fastighets AB krav på att registrera material och produkter och den digitala loggboken SundaHus Miljödata. Endast produkter som uppfyller bedömningen A och B får användas.

Vad kan vi göra bättre?

• Vi behöver se byggmaterial och massor som resurser i stället för avfall. Transporter kan minimeras genom att vi i varje detaljplan och projekt strävar efter massbalans. Vi kan även samplanera byggprojekt, med syftet att massor som uppstår (bergkross, grus, sand, lera, matjord mm) direkt ska kunna användas i ett närliggande projekt – eller i andra hand lagras tillfälligt i en masshanteringsstation. Detta skulle göra projekten väsentligt billigare.
• Vi bör göra klart utredningen om masshanteringsstation och ta fram arbetssätt för ett koncerngemensamt arbetssätt eftersom det är svårt att uppfylla lagkrav inom området som enskild förvaltning eller bolag.
• Alla samhällsbyggande nämnder och bolag kan utveckla sina återbruksprocesser (både egna och gemensamma processer). Det behövs processer inom flera områden, exempelvis hela byggnader, byggvaror och massor.
• Vi behöver höja kompetensen om byggnaders klimatpåverkan och hur den kan minskas genom rätt kravställning och uppföljning.
• Vi kan ta fram riktlinjer och utveckla kravställning för nya byggnader och markanläggningar, exempelvis kring minskad klimatpåverkan, ekosystemtjänster och återbruk.
• Vi kan ställa hållbarhetskrav i markanvisningar.
• Vi kan börja ställa materialkrav vid konstnärlig gestaltning.

Hållbarhet i praktiken

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken:

• Farehamnen
• Lassabackadeponin
• Stadshus C – ett projekt med återbruk på agendan | Varbergs Fastighets AB Länk till annan webbplats.

Mål: Våra konsumtionsmönster rättar sig efter naturens resurser och kretslopp

Bedömningen är oförändrad jämfört förra årets hållbarhetsbokslut. Det finns ett fortsatt stort utvecklingsbehov men också stort engagemang och flera initiativ inom området. Det saknas dock kommunövergripande arbetssätt och styrning. Framtagandet av en ny avfallsplan kan bidra till en starkare utveckling.

Vad gör vi bra?

• Socialförvaltningen arbetar med återbruk av möbler och hjälpmedel.
• Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ordnar varje år en temavecka, Green Week, på PS-skolan, för att öka kunskapen inom cirkulär ekonomi.
• Kultur- och fritidsförvaltningen har gjort det möjligt för elever att låna instrument på kulturskolan.
• Varbergs Fastighets AB arbetar kontinuerligt med att utveckla mobilitetslösningar i P-husen.
• Varbergs Bostad AB underlättar för hyresgäster genom att tillhandahålla bilpool och sortering av matavfall, samt anordnar loppisdagar.
• Kommunen och flera av bolagen tar fram klimatbokslut.

Vad kan vi göra bättre?

• Vi behöver öka kompetensen inom cirkulär ekonomi genom exempelvis temadagar och föreläsningar.
• Vi kan genom bättre samordning och planering av byggprojekt se till att lokaler kan samnyttjas och på så vis minska behovet av ny lokalyta.
• Alla samhällsbyggande nämnder kan utveckla sina återbruksprocesser. Genom att börja arbeta mer strategiskt och gränsöverskridande med frågan kan vi systematisera arbetsmetoder/processer/flöden.
• För att kunna arbeta systematiskt med återbruk av massor och material behövs en mass- och materialhanteringsstation.
• Det behövs en centralisering av återbruk inom kommunen, med gemensamma lagringsytor. En satsning på återbruk skulle även kunna bidra till ökad sysselsättning inom kommunens verksamheter.
• Vi skulle kunna starta en fritidsbank för att minska nykonsumtion av träningsutrustning hos kommuninvånare.
• Varbergs Fastighets AB ser möjligheter att kunna skapa fler delningstjänster i fastigheter och p-hus.
• Vi kan tillsammans arbeta vidare med att minska elevers matsvinn. För att klara det krävs ökad samverkan mellan de olika förvaltningarna.