Livskraftiga ekosystem

Den här målinriktningen handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga. Detta kallas även för ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för de andra områdena social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Mål: Minska förekomsten av gifter i ekosystem lokalt och globalt

Bedömningen är oförändrad jämfört förra årets hållbarhetsbokslut. Det krävs flera insatser inom olika delar av verksamheten för att nå målet. Ett politiskt uppdrag om kemikalieplan tillkom förra året.

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken: Lassabackadeponin omvandlas till ett naturområde

Vad gör vi bra?

• Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomför tillsyn med god effekt i stora projekt som berör förorenade områden genom att ha många tillsynsmöten och en kontinuerlig dialog.
• VIVAB arbetar för att minska föroreningar uppströms (vad gäller avloppsvatten, dagvatten och råvatten) och med att minska mängden kemikalier i avloppsreningsverken.
• Varbergs Fastighets AB genomför miljöronder i byggentreprenader och registrerar byggvaror i den digitala loggboken SundaHus Miljödata, en databas som möjliggör medvetna materialval.
• Serviceförvaltningen städar lokaler främst med torra och fuktade städmetoder, med så lite kemiska produkter som möjligt.
• Hamn- och gatuförvaltningen använder inte kemiska bekämpningsmedel vid skötsel av grönområden och har nästan helt ersatt kemiska bekämpningsmedel med biologiska medel (främst nyttodjur) i kommunens växthus. Numera används kemiska medel 1-2 gånger/år jämfört med 20-30 ggr/år för sju år sedan.
• I kommunens inköpssystem är det lätt att välja miljömärkta produkter eftersom de är märkta med en särskild symbol.

Vad kan vi göra bättre?

• I vårt arbete med att minska förekomsten av gifter i ekosystemen lokalt och globalt kan vi göra följande bättre:
• I kommunen finns 65 nationellt utpekade riskobjekt inom förorenade områden som ska vara genomgångna till 2050. En handlingsplan för detta arbete behövs.
• Vi behöver ta fram en åtgärdsplan för kommunal förorenad mark. Det finns en handlingsplan för nedlagda deponier i Varbergs kommun, men inte för övriga förorenade områden.
• Vi kan utveckla kommunövergripande samordning, styrning och uppföljning av målområdet. Ett viktigt verktyg för att komma framåt är en kemikalieplan, som även kan vara kravspecifikation vid upphandlingar.
• Vi kan ställa högre miljökrav i ramavtal och upphandlingar, exempelvis genom att miljöcertifiera alla nya kommunala fastigheter.
• När vi planerar och bygger behöver vi göra livscykelanalyser för att förstå byggnationens samlade miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
• Vi behöver skapa ett system för uppföljning av hur ofta vi väljer miljömärkt vid inköp. Alla verksamheter kan bli mer konsekventa i sina val.
• Vi kan samordna oss bättre när det gäller byggnation och förvaltning av konstgräsplaner och deras granulat, för att undvika utsläpp av föroreningar.
• Erfarenheter från ett utsläpp av diesel våren 2022 visar på att vår krishantering för utsläpp på kommunal mark/vatten behöver förbättras.
• Vi kan i större utsträckning upphandla ekologiska varor (se även nästa målbild).

Hållbarhet i praktiken

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken:

• Lassabackadeponin omvandlas till ett naturområde Länk till annan webbplats.

Mål: Matens ska ge minsta möjliga påverkan på ekosystem och klimat

Den samlade bedömningen är oförändrad jämfört med förra årets hållbarhetsbokslut. Analysen är fortsatt tvådelad för att skapa tydlighet, då vi ser en stor skillnad i resultatutvecklingen inom målets utpekade fokusområden. De två delarna är:

1. Vårt arbete kring ekologisk och klimatsmart mat
2. Vårt arbete för att värna odling- och jordbruksmark
   

1. Resultatutveckling inom ekologisk och klimatsmart mat

Bedömningen är att vi har kommit en bit på väg mot att nå målet. I nuvarande takt och med pågående arbete förväntas ingen förändring av måluppfyllelse. Förändringar i vår omvärld kan göra att ekologisk odling minskar framöver, vilket kan påverka vår möjlighet att nå målet. Inför kommande utvecklingsarbete behöver en fördjupad omvärldsanalys göras.

Vad gör vi bra?

• I skolor och förskolor har vi två helvegetariska dagar per vecka och varje dag finns ett vegetariskt alternativ i skolan.
• Serviceförvaltningen mäter klimatutsläppen från inköpta livsmedel inom sin verksamhet. 2022 nåddes nämndens uppsatta mål för klimatsmarta livsmedel: 1,8 kg CO2/kg livsmedel.
• I serviceförvaltningens verksamhet var 92,6 % av de inköpta livsmedlen för kategorin animalier (kött, fågel, ägg och mejeri) från Sverige, år 2022.
• Serviceförvaltningen, förskole- och grundskoleförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen arbetar utifrån en ambition att andelen ekologiska livsmedel ska vara 35% och 2022 blev resultatet 34%.

För redovisning av matsvinn, se målbilden Våra konsumtionsmönster rättar sig efter naturens resurser och kretslopp.

Vad kan vi göra bättre?

• I vårt arbete med att välja klimatsmart mat och ekologiska livsmedel för att minska spridningen av gifter i naturen kan vi göra följande bättre:
• Vi kan bli bättre på att ställa krav på att mat och fika vid våra möten och konferenser ska vara ekologiskt och vegetariskt.
• Vi kan sätta centrala mål för klimatsmart mat, exempelvis inom det pågående uppdraget om energi- och klimatstrategi.
• Vi kan ha högre ambitioner för ekologiska livsmedel i vår verksamhet än nuvarande 35%. Det nationella målet är 60%.
• Fler nämnder än servicenämnden skulle kunna öka sina inköp av ekologiska livsmedel och börja följa upp det.
• Fler nämnder kan följa servicenämndens exempel och följa upp matens klimatutsläpp för att stimulera en minskning över tid.

2. Resultatutveckling inom att värna odlings- och jordbruksmark

I takt med kommande klimatförändringar kan vår lokala odlings- och jordbruksmark få allt större betydelse och dess värde för biologisk mångfald och livsmedelsproduktion behöver värnas. Jämfört med förra årets hållbarhetsbokslut är trenden inte längre dalande eftersom vi börjat ta tag i frågan i översiktsplaneringen. Vi har dock fortfarande en svag resultatutveckling och det krävs fler insatser för att nå målet. Med hänsyn till kommunens kraftiga
tillväxt förväntas ingen förbättring inom området utan ytterligare insatser.

Vad gör vi bra?

• Vi arbetar med jordbruksmarksfrågan i översiktsplaneringen. Vi har gjort särskilda lokaliseringsstudier inom de fördjupade översiktsplanerna för Tvååker, Veddige, Rolfstorp/Skällinge och Kungsäter.
• Varbergs Bostad AB ser till att det vid nyproduktion skapas möjlighet för de boende att odla.

Vad kan vi göra bättre?

• Vi behöver se till att den nya översiktsplanen (pågående arbete) ger stöd i hur vi ska säkra framtida jordbruksmark i den fysiska planeringen så att vi inte bygger bort framtida möjligheter till livsmedelsproduktion och självförsörjning. Detta är en viktig beredskapsfråga.
• Vi kan arbeta för att även nya verksamhetsområden planeras på ett mer yteffektivt sätt. Vi kan även se över befintliga områden i syfte att möjliggöra
  förtätning i form av ökade byggrätter och/eller samplanering av angörings- och parkeringsytor.
• När jordbruksmark diskuteras är det ofta odlingsförmågan som är i fokus. Vi behöver bredda perspektivet till att omfatta hela odlingslandskapet,
  vilket även inbegriper den biologiska mångfalden i kantzoner, dungar och i betesmarker.
• Vid planläggning av nya flerbostadsområden kan vi planera in odlingsytor.
• Vi behöver bli bättre på att i efterföljande beslut följa planeringsinriktningarna i översiktsplanen.

Mål: Bevara och utveckla ekosystemtjänsternas funktion och kvalitet

Bedömningen är oförändrad jämfört förra årets hållbarhetsbokslut. Den samlade bedömningen är att kommunen kommit en bit på väg och att utvecklingen går åt rätt håll. För att nå målet behöver initiativen till nya arbetssätt följas av konkret handling.

Vad gör vi bra?

• Vi samarbetar kommunövergripande kring ekosystemtjänster, i en strategisk grupp för planering och utveckling av grön- och blåstruktur.
• Kommunen har kartlagt ekosystemtjänster i de flesta pågående planprojekten, samt i utredningen om Gamla spåret i Varbergs tätort.
• Varbergs Fastighets AB tillskapar ekosystemtjänster på skol- och förskolegårdar och Varbergs Bostad AB gör det i bostadsområden.
• Hamn- och gatuförvaltningen anlägger regnbäddar längs gator och sköter grönytor och tätortsnära skogar på nya sätt.
• Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har genomfört riktade tillsynsinsatser längs utpekade vattendrag för att motverka övergödning och uppnå god ekologisk och kemisk status i vattenmiljön.
• Kommunen ingår i projektet Lokalt Engagemang för Vatten (LEVA), för att stötta halländska lantbrukare i att begränsa näringsläckage som bidrar till övergödning i hav och vattendrag.

Vad kan vi göra bättre?

• Vi behöver färdigställa förslaget till riktlinjer för ekosystemtjänster och kompensationsåtgärder och hitta sätt att arbeta systematiskt, från tidig planering till skötsel av grönområden.
• Vi behöver kommunicera med näringsliv, organisationer och invånare så att de kan bidra till att bevara befintlig natur, skapa nya ekosystemtjänster och öka den biologiska mångfalden.
• Vi kan bli bättre på att ta tillvara gamla träd med höga värden och plantera fler nya träd.
• Vi kan se till att vår skötsel av grönområden bidrar till ökad biologisk mångfald.
• Vi behöver en handlingsplan och resurser för planering och genomförande av bekämpningsinsatser mot invasiva arter.
• Vi kan bli en mer aktiv fastighetsägare och se till att utveckling av ekosystemtjänster blir en del av samtliga projekt.
• Vi behöver starta upp ett strategiskt arbete kring klimatanpassning och ta fram en klimatanpassningsplan.
• Vi kan bli bättre på att skapa multifunktionella dagvattenlösningar och skörda regnvatten vid fastigheter och idrottsytor, för bevattning under perioder av torka.

Hållbarhet i praktiken

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken:

• Viktigt att värna ängarna i staden

Mål: Minimera klimatpåverkan från resor och transporter

Bedömningen av målbilden är fortsatt tvådelad för att skapa tydlighet, på grund av stor skillnad i resultatutveckling inom målets fokusområden. I år har delarna omformulerats. De två delarna är:

1. Vårt arbete för hållbar mobilitet och transporter inom kommunkoncernen
2. Vårt arbete inom hållbar mobilitet och transporter för Varberg som samhälle

1. Resultatutveckling inom vårt arbete för hållbar mobilitet och transporter i Varberg som kommunkoncern

Bedömningen är oförändrad. Vi har fortsatt arbetet med att minska våra utsläpp av växthusgaser och är på god väg att nå målet.

Vad gör vi bra?

• Det pågår ett aktivt arbete mot en fossilfri fordonsflotta (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton). Varje fordonsköp utgår från fossilfrihet.
• Servicenämnden har satt ett mål om att 90% av kommunens leasade fordon ska vara fossilfria år 2023, för att nå målet om att vara helt fossilfria 2030. Andelen fossilfria fordon år 2022 uppgick till 84%. Om dieselfordon som är godkända att tanka drivmedlet HVO (fossilfri diesel) räknas in uppgår siffran till 96%. Även de kommunala bolagen arbetar aktivt med omställning av sina fordonsflottor.
• Kommunen och flera av bolagen tar fram klimatbokslut.
• Vi lärde oss digitala arbetssätt under pandemin och har fortsatt många digitala möten, vilket ger minskade utsläpp genom uteblivna resor, både tjänsteresor och arbetspendlingsresor.
• Vid tjänsteresor reser vi med tåg i stället för flyg när möjligheten finns och många prioriterar gång och cykel framför bil.
• Vi har tagit fram en e-tjänst för resekort i samarbete med Hallandstrafiken för att förenkla för medarbetare som reser kollektivt i tjänsten (lanserad i april 2023).
• Vi ger möjlighet för medarbetare att köpa årskort hos Hallandstrafiken, via ett förmånligt nettolöneavdrag.
• Anställda i Varbergs kommun har möjlighet att hyra en cykel eller elcykel till ett förmånligt pris under tre år, med ett bruttolöneavdrag.

Vad kan vi göra bättre?

• I vårt arbete med hållbar mobilitet och transporter i Varberg som kommunkoncern kan vi göra följande bättre:
• Vi behöver bättre övergripande styrning av kommunens tjänstefordon.
• Det behövs medel för att byta ut tyngre arbetsfordon och maskiner till mer hållbara alternativ. En förstudie skulle kunna klargöra investeringsbehovet.
• Vi kan kartlägga och följa upp utsläpp från våra resor/transporter mer strukturerat.
• Vi kan satsa på en gemensam cykelpool och förnya cykelflottan, i stället för att varje förvaltning ska driva frågan.
• Vi kan bli bättre på att informera de anställda om möjligheten att köpa årskort hos Hallandstrafiken, till ett förmånligt pris via nettolöneavdrag.

2. Resultatutveckling inom vårt arbete för hållbar mobilitet och transporter i Varberg som samhälle

Bedömningen är oförändrad. Vi har fortsatt arbetet med att minska våra utsläpp av växthusgaser och är på god väg att nå målet.

Vad gör vi bra?

• Vi satsar på fler resor med tåg genom projektet Varbergstunneln och kommande Värö station, i samarbete med Trafikverket.
• Vi ställer krav på transporter för minskade utsläpp i upphandlingar där varor levereras till kommunens verksamheter.
• Våra nyckeltal visar att vi har utökat andelen cykelväg per invånare och ökat antal cyklister årligen på våra arbetspendlingsstråk.
• Varbergs Bostad AB tillhandahåller bilpool som kan användas av hyresgästerna. Bilarna är stationerade på Sörse och Brunnsberg.
• Hamn- och gatuförvaltningen jobbar med Mobility Management-kampanjer riktat till arbetsplatser och invånare, exempelvis satsningar på cykelvänliga arbetsplatser.

Vad kan vi göra bättre?

• Vi kan utveckla transportsystemet så att det blir attraktivt att gå och cykla, för att minska andelen korta bilresor. Särskilt viktigt är det med självständig mobilitet för barn och unga.
• Vi kan kartlägga och följa upp utsläpp från resor/transporter på ett mer strukturerat sätt.
• Vi kan använda verktyget koldioxidbudget i vår kommunikation med näringsliv och invånare, för att visa behovet av omställning.
• Inom upphandling kan vi införa stegvis ökade krav på minskning av klimatutsläpp – och ställa krav både i ramavtal och i byggentreprenader. Vi kan även ställa krav på samordnade leveranser.
• Vi behöver skapa förutsättningar för hållbar mobilitet genom delningslösningar. Några styrmedel som kan användas är parkeringsnorm och parkeringsstrategi.
• Vi behöver bli bättre på att i efterföljande beslut följa inriktningen i antagna strategier, planer och program.

Hållbarhet i praktiken

Exempel på hur Varbergs kommun arbetar med de lokala hållbarhetsmålen i praktiken:

• Fossilfria fordon minskar mängden växthusgaser