Adresser och namnsättning
Att bestämma vad gator, kvarter och allmänna platser ska få för namn är sedan lång tid tillbaka en kommunal arbetsuppgift. Kommunen ansvarar också för att sätta nya adresser. Varje entré till bostadshus, fritidshus, samlingslokaler och verksamheter ska ha en adress.
Adresserna är av typen belägenhetsadresser. De beskriver läget för en bestämd plats och är i regel knutna till en byggnad eller entré. Belägenhetsadresser består i tätorter oftast av ett gatu- eller vägnamn och adressnummer medan på landsbygden vanligtvis av bynamn och adressnummer.
Alla använder samma adress
Adressen som kommunen bestämmer är den som används av räddningstjänst, polis, ambulans och taxi samt av de boende och av besökare. Genom att alla använder samma adress minskar risken för missförstånd. I de flesta fall är adressen även postadress.
Alla adresser blir registrerade i Lantmäteriets fastighetsregister. Härifrån kan aktörer köpa uppgifter så att adresserna blir sökbara i GPS:er. Det är därför viktigt att registrera adresser så fort som möjligt till exempel vid avstyckning eller nybyggnation.
Fastighetsregistret | Lantmäteriet Länk till annan webbplats.
Så bestäms namnen
När en gata, ett kvarter eller en allmän plats ska få ett namn är det stadsbyggnadskontoret som tar fram förslag. De har kontakter och samarbetar med de myndigheter och organisationer som berörs av namnfrågor, till exempel hembygdsföreningar, Lantmäteriet och kommunala nämnder. Namnbeslutet fattas av kommunstyrelsen.
Lägenhetsnummer
I de fall där det finns fler än en bostad med samma adress, exempelvis i flerbostadshus, har varje bostad fått ett eget nummer enligt en standard. Numret anger var i byggnaden lägenheten finns.
Numret bildar tillsammans med adressen en unik identitet för varje bostad. Du som äger flerbostadshus eller småhus med fler än en lägenhet är skyldig att lämna in uppgifter till oss när det sker förändringar.
Publicerad den:
Senast Ändrad: