Köldmedier

Köldmedier används bland annat i luftkonditioneringsanläggningar, kylskåp, frysar och värmepumpar. Ett stort antal ämnen kan användas som köldmedium. Vissa köldmedier har en negativ miljöpåverkan genom att de bryter ner ozonskiktet och fungerar som växthusgaser.

Om du bedriver en yrkesmässig verksamhet och du har en anläggning med fluorerade växthusgaser (HCFC eller HFC) som köldmedia måste du följa regler om bland annat installation, läckagekontroll och rapportering. 

Det finns miljövänligare alternativ än HCFC och HFC, till exempel koldioxid som du bör överväga vid val av köldmedium i din anläggning.

Lagstiftning

Lagstiftningen som främst reglerar köldmedier är EU´s förordning om flourerade växthusgaser (517/2014) och den svenska förordningen om flourerade växthusgaser (SFS 2016:1128). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Miljösanktionsavgifter (se nedan) finns reglerade i förordning om miljösanktionsavgifter.

Kontroll och rapportering

Vissa kylanläggningar kräver regelbunden kontroll/besiktning och vissa verksamheter är också skyldiga att rapportera utförda kontroller till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

I den nya EU-förordningen som trädde i kraft den 1 januari 2015 är det köldmediets koldioxidekvivalenter och inte mängd i kilo som avgör hur ofta läckagekontroll ska göras. Läckagekontroll ska utföras på alla aggregat med HFC-köldmedia som motsvarar 5 ton koldioxidekvivalenter, CO2e.

För att räkna ut ett aggregats CO2e använder man sig av en GWP-faktor, Global Warming Potential, för en växthusgas. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av en växthusgas påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. Som jämförelse kan nämnas att GWP-faktorn för kolidoxid är ett (1) medan F-gasernas GWP-faktorer varierar.

CO2e, är alltså ett sätt att ange hur stor växthuseffekt ett utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd koldioxid (CO2). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens GWP-faktor. I bilaga I och II till förordning 517/2014 finns tabeller med värden för GWP.

För att säkerställa att aggregaten är i bra skick krävs kontinuerliga läckagekontroller. Dessa ska göras enligt följande intervall:

• Ingen återkommande kontroll behövs om utrustning (aggregat) innehåller mindre än 5 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) köldmedia.
• Om utrustning (aggregat) innehåller 5 ton CO2e köldmedium eller mer ska kontroll göras minst var tolfte månad.
• Om utrustning (aggregat) innehåller 50 ton CO2e köldmedium eller mer ska kontroll göras minst var sjätte månad.
• Om utrustning (aggregat) innehåller 500 ton CO2e köldmedium eller mer ska kontroll göras var tredje månad.

Utöver det gäller att system med 500 ton CO2e eller mer måste utrustas med ett fast monterat läckagevarningssystem. När det finns läckagevarningssystem monterat får läckagekontrollsintervallet dubblas från tre till sex månader. Denna dubblering av intervallet gäller även för system med mindre fyllnadsmängd (från 12 till 24 mån för 5–50 ton CO2e och från 6 till 12 mån för 50–500 ton CO2e).

System som är hermetiskt slutna och är märkta som sådana och innehåller mindre än tio ton CO2e är undantagna från krav på läckagekontroll helt.

Kontrollerna ska utföras av ett godkänt (certifierat) kontrollorgan, som utfärdar en årsrapport. Du kan få information om vilka kylentreprenörer som är godkända från INCERT Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Årsrapporten ska vara hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen senast 31 mars året efter det år kontrollerna utfördes.

Avgift och tillsyn

Varje år tar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ut en fast tillsynsavgift från verksamheter som hanterar 14 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) eller mer. Avgift tas ut för en timmes arbete, enligt den timavgift som fastställs årligen av kommunfullmäktige. Tillsynsavgiften omfattar kalenderår och betalas årligen i förskott under avgiftsåret.

Den årliga tillsynsavgiften ska betalas av den verksamhetsutövare som är ansvarig för anläggningen den 1 januari. Glöm inte att meddela eventuellt ägarbyte till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Om ingen information om ägarbyte kommer in debiteras den gamla operatören/ägaren tillsynsavgiften.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen granskar kontrollrapporterna för att se att endast tillåtna köldmedier används, anläggningarna är i bra skick och kontrollintervallen följs.

Miljösanktionsavgift

Om reglerna i miljöbalken inte följs kan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utdöma miljösanktionsavgift. För köldmedier är följande överträdelser sanktionerade med miljösanktionsavgift:

• Om du inte har gjort en installationskontroll (5000 kr)  
• Om du inte anmäler före nyinstallation eller konvertering av aggregat på 14 ton CO2e eller större (5000 kr)
• Om du kommer in med årsrapporten för sent, det vill säga efter 31 mars (1000 kr) 
• Om du inte upprättat och fört register över fluorerade växthusgaser (2000 till 5000 kr)
• Om man inte utför läckagekontroll inom angivet kontrollintervall (5000 kr)

Undvik miljösanktionsavgift

Att tänka på när du är operatör/ägare av köldmedia:

• Du måste göra en installationskontroll.
• Du måste ha en godkänd skriftlig dokumentation över utförda kontroller.
• Dokumentationen måste rapporteras till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen senast den 31 mars varje år.
• Du måste anmäla all utrustning på 14 ton CO2e och mer till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen innan installation.
• Skrotning av aggregat måste göras av godkänd entreprenör. För skrotintyg, kontakta din kylentreprenör.
• Skrotning av anläggning ska rapporteras till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen om din anläggning hanterar
• 14 ton CO2e eller mer
• Du måste använda certifierade kylentreprenörer vid alla ingrepp i köldmedieutrustningen.
• Den som är operatör vid rapporteringstillfället, det vill säga 31 mars, ansvarar för att rapporteringen sker i tid.
• Läckagekontroller måste ske inom föreskrivna kontrollintervall.