Ändring av höjden inom delar av Håstens rekreationsområde
Planförslaget innebär en ändring av stadsplanen för Håstens fritidsområde STG 1656 m.fl. vilken omfattar en justering av höjden på byggnadsverk inom delar av användningen allmänt ändamål samt justering av begränsning av markens utnyttjande.
Vad planeras?
Detaljplanen som berörs av ändringen är lokaliserad intill Stenåsavägen, Äckregårdsvägen samt Österleden. Angränsande områden är ett bostadsområde väster om Äckregårdsvägen, industriområdet Susvind norr om Stenåsavägen samt Håstens bostadsområde söder om Bockstensskolan. Stadsplanen för Håstens fritidsområde omfattar ungefär en yta på 40 ha och delar av planen omfattas av ändringen.
En ändring av den gällande stadsplan för Håstens fritidsområde innebär att bestämmelsen som reglerar högsta byggnadshöjd ändras till en bestämmelse om högsta tillåtna nockhöjd. Inom del av planområdet justeras även yta där byggnad inte får uppföras då befintliga byggnader finns inom ytan.
En justering av höjden på byggnader i gällande stadsplan ses som god hushållning med resurser då det innebär att redan lämplighetsprövad mark kan utvecklas med hänsyn till stads- och landskapsbilden.
Detaljplanen handläggs med ett standardförfarande.
Vad händer nu?
Detaljplanen fick laga kraft den 23 mars 2023.
Senast publicerad:
Fakta
Område: Håsten
Användning: Allmänt ändamål
Var i processen: Laga kraft
Fastighet: Del av Getakärr 2:21 och del av Getakärr 4:1
Dnr: SBK 2021/1829
Planprocessen
-
Planbesked
Planprocessen börjar alltid med ett planbesked.
Första steget i planprocessen är att ansöka om planbesked. Det är byggnadsnämnden som fattar beslut och som ger positivt eller negativt planbesked. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Ett positivt planbesked innebär att detaljplanläggning kan påbörjas. När alla steg i planprocessen är genomförda, fattar byggnadsnämnden beslut om att anta detaljplanen.
-
Startskede
Ett planavtal upprättas och ett planförslag börjar arbetas fram.
Innan detaljplanearbetet kan påbörjas måste ett planavtal upprättas mellan kommunen och den eller de som ansökt. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden. Kostnaderna för att ta fram detaljplanen betalas av sökande. När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram. Arbetet görs av stadsbyggnadskontoret i samverkan med sökande och andra kommunala verksamheter. I planförslaget framgår hur marken får användas, hur stora byggnader får vara och var de ska placeras.
-
Samråd
Föreslagen detaljplan sänds ut till berörda sakägare och myndigheter som får lämna synpunkter på förslaget.
Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds på samråd. Under samrådet samlas det in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Efter samrådet sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse. Synpunkterna måste skickas in skriftligt till kommunen för att de ska räknas som inkomna. Förslaget till detaljplan bearbetas sedan bland annat utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet. Samrådstiden är normalt åtta veckor. Under denna tid visas förslaget i Varberg växer-utställningen på Kulturhuset Komedianten och på kommunens hemsida.
-
Granskning
Planförslaget har omarbetats efter samrådet och sänds ut för granskning.
Det slutliga förslaget skickas ut för granskning och då kan du återigen lämna synpunkter. Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet, ska du ha lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningsperioden. Inkomna synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.
-
Antagande
Om inga större ändringar görs efter granskningen beslutar kommunen att anta detaljplanen.
Om inga större ändringar av detaljplanen behöver göras efter granskningen, kan detaljplanen antas. Eftersom alla synpunkter oftast inte blir tillgodosedda, ska en sammanställning av inkomna synpunkter och hur kommunen har valt att hantera dessa skickas till alla som inte har blivit tillgodosedda, innan detaljplanen kan antas. Det är oftast byggnadsnämnden som antar detaljplaner, men om en plan är av större allmänt intresse eller har ansetts innebära betydande miljöverkan, ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Efter att kommunens beslut att anta en detaljplan har anslagits, kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Det är bara de som lämnat synpunkter senast under granskningen som har rätt att överklaga.
-
Laga kraft
Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta detaljplanen, vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet anslagits.
Vid överklagande kan detaljplanen få laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut. När planen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen medger.